Jag sjuk?

galimatias eller? enligt boken jag läser så kan ju utmattningen bero på att jag hyrde min kropp och då  behövde jag inte bry mig särskilt mycket om den. Hur skulle jag veta hur jag mådde? Eftersom jag inte värdesatte inte min kropp och som hyresgäst så blev det så att jag inte brydde mig om stället där jag bodde...

Färgen kunde flagna från väggen och golvbrädorna bli fuktiga och ruttna utan att jag märkte något. Jag hyrde det bara, och för att vara riktigt ärlig var jag sällan hemma....jag var på väg bort till något bättre... det märkliga är att trots alla elaka ord som jag skrek till kroppen och mig själv, fortsatte den ändå att att älska mig och ta hand om mig som hyresgäst....och ta mej dit jag behövde för stunden...

att hela tiden leta vidare efter något annat i bristen på att vårda det man har är väl ioförsig inte alls något som är ovanligt, det beror på anledningen till att man vill byta hus, lägenhet eller kropp...

nå...kanske det här kan vara svårt att förstå ut ryckt i ett sammanhang, men kortfattat så handlar det nog väldigt mycket om att leva i det vi har nu, vår kropp, vår dag, min kropp, min dag, din dag, din kropp, och vårda det så att inte golvplankorna brister eller ruttnar bort...eller vad tror ni?