"Mihmet Credo -"Jag tror på mig själv"

söndag 31 december 2017

Årets sista dag!

Så är det dags igen för att bokföra ett år till handlingarna. Läser i min gamla blogg vad som hände i min tioårskrönika. Inser att livet är en ständig resa på en väg som inte alltid är så rak som man önskar sig. 2017 har varit ett år som varit lärorikt på många sätt. Det var 10 år sen jag började min första blogg och berättelsen om mina tankar och min vardag. Den bloggen är endast tillgänglig för mig i dagsläget. Mina minnen och tankar.

Jag har haft så många fina upplevelser i år. Som ankomsten av ett nytt liv i juni. Älskad och så välkommen till oss. Mitt barnbarn.Hon som ler som mamma mot mig. Som ser rakt igenom mig. Och som påminner mig om att allt kommer igen i nya former....Sorgen efter mamma är enorm fortfarande men glädjen över barnbarnen är fortsatt större. Att få njuta av deras skratt, små armar som sträcker sig mot en i en kram. Deras små hyss....och deras likheter och olikheter, kärleken och äventyren som man missat med sina egna barn då man var mamma och hade ansvaret...

Är det något jag velat haft annorlunda i mitt liv är det närvaron med mina barn...den närvaro jag ser de trötta mammorna och papporna har mot mina barnbarn. Jag har också haft dem, men jag önskar de varit fler med mina barn. Så jag hoppas att få dem med barnbarnen i framtiden trots det långa avståndet.

Det som både var glädjande och jobbigt var beslutet av FK att inte fortsatt se mig som utmattad...jag började ju jobba 75 % i feb då jag fått erbjudande att jobba. Att jag jobbade över min kapacitet var de överens om FK och dr...men jag gick upp i tjänst i aug iaf och har lärt mig att begränsa mitt engagemang i mycket....att jag 1:a dec fick en fast tjänst var en stor glädje och trygghet. Jag vet att jag klarar jobbet, acccepterar att jag är där i dagsläget, och jobbar på, går hem och släpper allt och gör det jag vill...ansvarslöst arbete... nä inte alls med jag är klar när jag går hem, tiden där försöker jag göra så bra jag bara kan. Men jag begränsar mig i vad jag gör...det är det jag lärt mig under tiden hos psykologen. Den delen har varit bra, nu är också den tiden över. Psykologen är klar. Jag har fattat nya beslut utifrån våra samtal, och det är sköna beslut jag tagit.

Ett är att inte göra som alltid. Ett annat var att släppa pappa. Att göra ett avslut av honom. Vilket känns tråkigt men också skönt. Vi träffande honom innan resan till Fuertoventura i år. Kan ha varit 10 år sen eller mer sen vi sågs.Det är trist att inse hur lite jag betyder för honom, men nu vet jag. Och jag kan släppa letandet efter något som aldrig finns eller kommer att finnas. Han har gjort sina val.

Jag har även fått kontakt med min storasyster. Det har varit roligt att få veta hur hennes liv varit i jämförelse och inser att hon är i samma sits som jag fast hon vuxit upp med vår pappa. Släktforskningen gällande den sidan lägger jag ner nu. Ingen idé att ägna energi åt den biten längre.Får se om vi ska ses syster och jag eller hur det blir...det visar sig.

En trist sak i år var mammas systers död. Tänker att det var tragiskt. Dö ensam och ingen förtjänar det. Det positiva var att återfå kontakt med ” kusinen” ja egentligen min riktiga mammas kusin men ändå någon jag undrat över länge. Fick några pusselbitar till i mitt liv från honom. Glädjande. Träffade även mammas (mormors ) kusin i sommar och gick de snåriga stegens väg mot torpet där mamma var född 1924... G är släktens äldsta och fyller 90 snart och jag ska ringa honom tänkte jag...hoppas att han mår bra.












Jag fick egentid i stugan i sommar vilket var bra. Vi gjorde en massa förändringar där i form av en utbyggnad. Blev så bra. Ser fram emot fortsättningen och glädjer mig åt det. Har målat friggen och ska fortsätta nu när jag vet att jag får ta saker i lite små steg och att det löser sig med det mesta bara jag har tillit. Fortsätter att ta av timret och fixa till trallen😊


Även stugan i Klitten har haft sina förändringar i år och det blev ett fantastiskt fint kusinkalas i sommar för makens släkt. Nästa år har ett projekt där också på g. Vi ser fram emot det med spänning.

Jag kan bara säga att året gått rasande fort. Sonen har flyttat till ny lägenhet och blivit sambo. Så roligt. Döttrarna kämpar på i renoveringar och jag tror det blir fantastiskt bra till slut för dem alla. Är så stolt över dem. Bonusbarnen och bonusbarnbarnen mår också bra, livet rullar på för dem, vilket jag är ytterst tacksam för.

Nu återstår bara för mig att bli frisk igen från den infektion jag dragit på mej igen😔 inget ovanligt i juletid har jag märkt då jag tittar tillbaka genom åren, dock har jag inte haft feber så många dagar sen 1993... men det är som det är... önskar er alla ett magiskt 2018 må alla drömmar slå in och hoppas ni får allt ni önskar er🌹💫❤️

Minns det som är viktigt. Lev livet. Älska den dag du får. Ha Modet att våga. Ge inte upp.Du är fantastisk🌹
Tjingling😙



måndag 18 december 2017

Så har en vecka gått

Och vi har kommit hem igen från härliga dagar i solen. Det var soligt lörd och sön vilket gjorde det möjligt att bada i havet också. Kallt att komma i men sen så var det riktigt kul och skönt med vågor och vatten...resan hem gick bra råkade dock gå fel på Arlanda och hamnade i avgångshallen för resor till Moskva och London😂jagade oss ut där man INTE fick gå ut och förklarade för polisen att vi gjorde fel och att vi minsann skulle checka ut från Arlanda😅det gick bra till slut att komma ut. Tog en taxi för att hämta bilen på hotellet med ett par från Övik vi träffat i veckan. Taxi kaos på Arlanda suck ... sen körde vi fel och fixk vända i Uppsala för att komma hem på rätt väg. Lite mörkt och dåligt skyltat. Nå väl hemma och i säng vid 2. Var tungt att jobba på tis för det var full rulle på jobbet. Kollegan hade lagt en fin teckning iaf och önskade mig välkommen åter😁.

Sen gick veckan i rasande fart och Mojen fick feber på torsdags kvällen hostade en del gjorde han också... jag hostade lite men ingen feber och jobbade  fre och extra på lördagen. Hade en ”huvudvärks” mössa och mer hosta dock på lördagen så höll mej för mej själv.

Makens feber har tangerat 40 och pendlar mellan 38-39 så han är sjuk. Jag orkade inte mkt igår så allt får vara nu eftersom jag också är hemma och sjuk nu. Lite höjd temp i går och huvudvärk och ont i benen. Ipren är bra så får ta det vid behov, försöker ta det lugnt nu och jul blir det iaf och jag hoppas ju att bli så frisk så jag kan åka till barnen och barnbarnen😕i helgen... annars blir det inte roligt... nu är det soffläge och film om tsunamin 😔inte kul alls... 

Man kan undra om vi varit friska utan att ha varit borta🤨 men förra året var det ju bara min mage som blev dålig pga fiberintaget då vi kom hem... så vem vet ? Nå inget att ändra på nu iaf är influensan här så är den🙁 Tjingeling 

söndag 10 december 2017

Fredag

Vi fick bilen på morgonen i fredags och åkte norrut mot stranden i El Cotillio. Jättemysig liten by. Hittade en restaurang där vi fikade först men även åt lunch.

Ja jag åt fisk... lite halvruskiga figurer men goda om än  inte mkt till smak. Mojen åt kyckling. Helt ok lunch.



Sen for vi till den lilla lagunen och satt en stund. Var kallt i vattnet så blev inget bad. Utan åkte vidare mot Corralejo. En stor stad? By eller vad man kallar det med lång strand i naturparken utanför.

Kite surfarna var många och häftigt att se dem surfa omkring.  Sen åkte vi vidare mot huvudstaden och shoppingscentret.. maken var måttligt intresserad så fikade strosade lite i affärer men kunde inte ta ngt beslut så åkte hemåt till hotellet igen .

En vacker men besvärlig sol mötte oss. 

Ja fredagen gick och lördagen med. Solade och badade i havet. Det har blåst så har inte gått förr... men ja nu var det kallt först sen så gick det bra att bada.
Nu är det sista dagen och frukost väntar, sen får vi se eftersom det är mulet just nu...Tjingeling 

torsdag 7 december 2017

Blåsigt

Så går dagarna så fort när man är ledig. Igår blåste det rejält vilket det ofta gör på vindarnas ö. Men det blåste kallt tyvärr. Vi bokade hyrbilen och sen gick vi ner längst stranden då tidvattnet fortfarande gjorde det möjligt till Jandia och Morro Jable. Mysigt med vågbruset och strandpromenaden. 
Gick till ett litet kafé och tog oss lite dryck innan vi gick runt på smågatorna och kikade vad som fanns. Tänkte ta lunchen där men tog en taxi istället och åt lunchen på hotellet. Sen sov vi i solen en stund och relaxade vilket är syftet med resan. Att koppla av och ladda solförådet med ljus. Åt middag och satt en stund med två från Övik som satt med Mojen på planet ner. Ungdomar som är väldigt trevliga😊

Lite kul är att man också känner igen folk från förra året i år igen. De kanske är här varje år, vem vet.  Ön bjuder på lugn och ro, så inte kanske en ö för alla men för mig passar det. Är ju ingen festprissa direkt. 
Just nu ligger vi här uppe i solen och njuter av livet även idag... Tjingeling 

tisdag 5 december 2017

Är vi i värmen igen! Åkte i söndags till min pappa och hans fru. Ett möte fyllt av olika känslor men nu känns det bra utifrån det beslut jag tog efter mötet. Nu vet jag vem han är och hur han har det. Det är nog 10 år sen jag träffade dem sist. Och ja förmodligen den sista nu. Accepterar att han inte har så mkt intresse  för varesig mig eller mina barn och barnbarn utan helt ägnar sig åt den bonusfamilj han har. Iof tror jag att ett av dem är hans men ja vem vet. Min syster har har han heller inte mkt intresse för och det kan jag tycka är så tråkigt hon har ju ändå växt upp med honom. Nå kan inte göra ngt mer åt det. 

Sen fortsatte vi mot Arlanda och hotellet vi skulle sova på. Åt middag och somnade. Vaken igen kl halv 5 åt frukost och iväg med bussen till Arlanda och flyget. En timme sena i starten gjorde hela dagen sen. Men till slut hamnade vi på hotellet. En förvånad personal gav oss nyckel till vårt rum... ett rum som låg i den finare delen av hotellet. Sentido... och så sa han att det var inte vanligt att få bo där😃 ja jag hade klagat på sängen sist i ett Mail till hotellet och därav vårt boende... kylen funkade inte så ringde och fick det bytt på 5 min... sen brakade helvetet löst med musik😳 lät som om de spelade i hallen...vaknade av smällare som lät som automatgevär fyrverkeriet var igång... och jag var vaken länge trots att jag var såååå trött. Sängen var ju heller inte mkt bättre än sist... nå någonting säger mig att vi kanske ska åka till ett annat ställe nästa gång 😂😂. 

Ska inte klaga på allt för solen skiner och blåste hårt idag så havet kunde vi inte vara i men njöt av allt annat istället. Vi har rätt kul Mojen och jag med mkt skratt och samtal om konstiga saker....Vuxenbaren, solen,drinkar, mat och omgivningen. Mest av allt njuter jag av att värken försvunnit ut ur mina händer och kropp. Otroligt fast det blåst så idag. Hade det varit hemma har jag fått äta värktabletter istället. 

Nå imorgon är en ny dag här i värmen på Fuertoventura och återkommer ❤️Tjingeling 

torsdag 30 november 2017

Snölandskap

”Snön ligger vit på taken, endast Tomten är vaken” och så vi som sitter i bussen på väg mot våra jobb...

Vet inte om jag landat i faktumet ännu, att jag fick en tidig julklapp från chefen i måndags. Känns overkligt men nu får jag en fast anställning!! Fantastiskt skönt men som sagt overkligt ännu...samma lön och arbete vilket känns ändå okej trots lönesänkning på x antal kr. Men utifrån mitt läge är det lön och en trygghet i att jag både orkar och klarar mitt arbete nu. Det trodde jag inte i våras. Måste fortsatt vara försiktig med min tid och engagemang både där och hemma. Att prioritera kroppens signaler om vila och annat den säger till om. 

Känns bra att slippa af, fk, och sökandet efter nått jag inte vet om jag fixar. Jag är tacksam över att jag lever idag. Extra mkt utifrån min bästis dag idag.. dagen då hon och dottern blev änglar. Minnet finns kvar av dem, med tacksamhet att jag fick vara en del av deras liv ett tag iaf. Saknaden ja den är där men gör inte ont. 

Nu är det två dagar kvar sen är det semester. Skönt. Vi ska åka förbi pappa på söndag och fika. Ja det är mer än 10 år sen vi sågs så tänker att det är ngt jag ska göra nu innan han är borta. Livet är förunderligt så man ska göra det man känner man vill och inte skjuta på det.

Håller tummarna för att dagen blir så bra som den ska för alla💖Tjingeling 

lördag 25 november 2017

Lördag

Fick en inbjudan till fika igår. A hade fyllt år i måndags så uppvaktade honom med en liten present. Trevligt och gott....och sen åkte vi hem igen för att jobba (mest maken) klart med hallen...själv hängde jag upp kläderna på ställningen vi köpt ute på balkongen. Vi ska ju göra ordning i klädkammaren också och därav lite saker överallt just nu. Inte optimalt med julen i antågande men det blir väl jul ändå fast inte allt är i ordning..själv gjorde jag en insats på spegeln som jag ville byta färg på så får se i morgon om resultatet blir vad jag vill. Annars blir det väl en ny...

Golv och tapet är iaf på plats nu och kapprumsdelen är också klar. Blir jättebra när allt är på plats🙂i morgon är det dags att åka på tippen med en del som vi behöver ha ut ifrån källaren och även det gamla golvet som vi tagit ut... 

Själv är jag trött... försökte sy men det blev inte alls bra då maskinen inte ville som jag så gick över till stickningen jag har beställning på vilket gick sisådär...

Ja inte min dag alltså 😛nå i morgon är en ny dag så hoppas på den då...

Tjingeling 

fredag 24 november 2017

Fredag igen

Så var det fredag igen och just nu är jag på väg hemåt. Hade egentligen begärt ledigt på em för jag tänkte åka och gratta Lilltrollet på hennes 1 årsdag. Nu blev det inte så. Sitter på bussen istället och ser ut över himlen som börjat mörkna och månskäran som kommit upp.

Försöker lägga tankarna åt sidan och slappna av inför helgen. Chefen kom och gick idag och stack emellan med orden... vi kanske kan prata på måndag. Hm jag hoppades på att få ha det samtalet idag. Nå får ha tillit till att det löser sig på måndag... ja är spänd inför resultatet vad det ska bli...

Köpte också en ”onödig” pryl till maken idag 😀 ja vi får se vad han säger om det.... har ju ”ångervecka ” om det blir fel... i övrigt är jag bara väldigt trött och längtar intensivt tills vi åker på semester...

Ha en fin helg alla ❤️Tjingeling 

tisdag 24 oktober 2017

Tankar om energi




Så har vi äntligen fått se hur utbyggnaden blev. Jättebra med golvet och enkelt att torka av vid behov eftersom det blev vinylklickgolv. Helgen blev fin med 18 års kalas en kort sväng för sen skulle vi elda inför kvällens bad. Det var bara 6 grader i vattnet och mina fötter frös då jag klev i för att lyfta upp båten som sjunkit ner i vattnet...hål i den då. Inte så kul men ja nu vart det så...får försöka laga den till våren.

Så badade vi i tunnan länge på kvällen riktigt härlig avslutning och avkopplande. Helgen avslutades med att plocka ihop för vintern, ro ut och hämta vatten snabbt som ögat med en läckande båt. Ta upp båt och säga hejdå till stugan igen. 

Plockade sista blomstren till lilla mammas grav eftersom hon skulle blivit 75 år i går och satte ett nytt ljus på graven. Flyttade dillpionen med och hoppas den växer på nya stället annars är det som det är. 

Sen så åkte vi hemåt igen, trötta men nöjda efter en skön långhelg med den finaste morgonvy man kan önska sig😍Tjingeling 

onsdag 11 oktober 2017

Sitter och njuter

Av den strimma ljus som kommer upp i horisonten på väg mot jobbet igen. Oktober har landat hösten som kom nu känns det som. Förra veckan låg Mojen och jag hemma och åt antibiotika eftersom hostan från helvetet inte släppt greppet om oss. Nå det lägger jag till handlingarna nu för nu är vardagen åter i sitt vanliga format. Skönt nog.

Ja min tjänst har förlängts till nästa år och jag är tacksam över det. Vet att jag inte får stanna längre utifrån att jag är nära tvåårsgränsen och då måste man anställa mig på en fast tjänst. Komplext men då finns det inte jobb för mig... nå nu tänker jag att det löser sig den dagen och har ingen panik över det. Löste någonstans i går att jag ska inte lägga energi på det just nu. Visste inte i feb i år att jag skulle arbeta 100% idagsläget heller. Så en dag i taget. Tillit är ordet, i morgon är en ny dag...

söndag 24 september 2017

Fint

Trots grått väder var det en fin helg med dop för vår minsta familjemedlem. Hon sköte det exemplariskt och jag fick låna henne en stund och prata och byta blöja☺️. Träffade även mina andra barnbarn dock en allt för kort stund med alla men man får vara glad för det lilla ibland, bättre än inget alls. Försöker iallafall se det så annars skulle jag gå sönder helt😔. Dop innebär många människor och mycket runt allt så då finns inte tid för mycket än just fika och försöka hinna med att prata med någon... 

Träffade även sonen och flickvännen en liten stund...ska åka och hälsa på dem en helg i deras nya bostad i höst så då får vi mer kvalitetstid🙂.

I övrigt har snickarn gjort ett kanonjobb i stugan och väntar med spänning på att allt ska vara klart i mitten av okt då vi ska stänga igen för vintern😊

Nu är vi på väg hemåt igen och i morgon väntar jobb igen... Tjingeling 

torsdag 21 september 2017

Att ha tillit

Till att allt löser sig är ngt jag måste arbeta med när panikångest attacken rusar in i mitt huvud. Igår kände jag det för att jag har inte koll på livet och då händer just det... gamla spår radar upp sig på led och vill att jag ska åka med... kämpade förtvivlat i att inte hamna där igår men jodå, tåget rusade fram i huvudet innan jag han dra i nödbromsen...

Kändes som om jag varit på den här stationen förr i samma vagn. Ja vad var det nu som drog igång allt??

Viruset som gav mej andningssvårigheter i form av astma påslag var nr 1. Sen dök det upp div annat... däremellan...Sköterske besök och mediciner och vila kroppen... ringa jobbet... prata med chefen igen, få panik över att nu får jag gå hem sista okt...finns andra som kan ta min plats. Ja är det katastrof då? Just då kändes det så. Ledsen för att vara sjuk, inte kunna känna trygghet i vad morgondagen ska erbjuda... katastrof tankarna är igång FAST ingen sagt att jag ska gå hem...ännu...så jag planerar för eventuellt hela tiden. Fel av mig! Men så jävla lätt att hamna där...så många rädslor som knackar på min dörr igen. 

Ånger som inte har någon plats just nu eftersom det är bara att acceptera läget säger Mojen... ja kändes bara så tungt igår och får försöka komma ut ur vagnen och tåget på plattformen igen...mina rädslor styr dagen fast jag har det väldigt bra i dagsläget och bör absolut kunna vila i trygghet... Men jag blir besviken över  att mina planer inte alltid stämmer och är mest rädd att göra andra besvikna 😕ett gammalt mönster om att göra rätt för sig och vara andra till lags...som jag absolut förstår och inte hinner bromsa då det kommer...

För egentligen är det viktigaste i livet att ha varandra i dagen och göra det bästa av den...ska ta med mig den känslan och falla tillbaka i den när ångesten rusar in...ta hand om er...Tjingeling 

tisdag 19 september 2017

Host tid

Nu är förkylningstider igen, la mej hemma  i onsdagskväll då halsen gjorde vansinnigt ont och insåg att det var vilodags. Fyra dagars vila var bra dock sitter hostan kvar och flera på jobbet är likadana så nått som går😕. 

Igår kom chefen åter från en lång semester och blev kvar kallad för samtal efter mötet.. har lite svårt att hantera våra samtal känner jag pga sommarens incident... men fick frågan om hur jag orkade med min heltid. Ja vad har jag för val? Att jobba heltid är ju ett måste i situationen jag är i just nu även om det är långa dagar och jag blir trött. Klarar iaf av jobbet och har lärt mej nya saker vilket är ett bra tecken på hjärnkapaciteten. Sen att resursen inte räcker till mer är kanske ngt jag får acceptera i läget just nu. 

Så chefen trodde jag fått en förlängning sv tjänsten men det är inte fallet.. nu har jag sagt att jag vill stanna om jag får erbjudande om förlängning. Men så har vi ju den där gränsen för att bli fast... jag har ju jobbat förr i landstinget så vi får se vad det blir. Kan inte påverka det mer just nu. Om jag säger nej till erbjudandet så blir jag av med a-kassan så jag tar det som det kommer framåt.

Tar diskussionen med Ps idag så får jag fundera på fortsättningen av livet..Tjingeling och var rädda om er...

tisdag 12 september 2017

Blefarit

Trist att lära sig nya ord pga att man själv fått det. Våra patienter har haft det har jag sett men att jag skulle ha det slog mig inte... annars finns det en hel fel man kan ha när man jobbar på en ögonmottagning... blefarit är en ögonlocksinfektion. Ja precis så trist som det låter.. kräver tvätt och massage 4 ggr om dagen vilket jag inte orkar.Två ggr får räcka... Sen ska man smörja och smörja med ögondroppar.. vilket jag gör så ofta jag kan. Nå det kan vara kroniskt men gå i skov har jag försökt läsa mej till ...men jag får låta bli att sminka mig..vilket jag gör ovanligt lite normalt iaf. Dock är det ju kul när man ska på festligheter tex.  Nå är ju som jag är, vacker ändå 😉.

I övrigt är jag rätt slut i kropp och själ efter jobb och minimerar all annan aktivitet pga det. Blir jäkla tråkig person pga tröttheten...Psykolog samtalet idag fick mig att fundera på hur jag ska hantera det.. samt allt runt mig som påverkar mitt mående och mina val. Hjärtklappningen som förmodligen är stressrelaterad fast min puls håller sig på 53...trodde han iaf...nå antar att man inte hittar ngt fel om jag skulle åka in till läkaren iaf... har ju varit inlagd på hjärtmottagningen och gjort en koll förr. Inget problem än stress redan då... ja det är som det är...just nu iaf... lite uppgivet  Tjingeling 

onsdag 30 augusti 2017

Vem var han?

Igår fick jag den här kartongen av C&D. Den låg i förrådet hos D:s mamma förseglad med sigill och innehöll oöppnade brev, brev som var skrivet på att det var privat egendom tillhörande min  mormor(mamma). Lite andlöst öppnade jag de förseglade breven och fann en otrolig mängd kärlek från en man som vi kallar N. Hade ett djupt samtal igår med C&D om vem denna man var och eftersom jag inte hade en aning om vem denna N var så blev jag naturligtvis nyfiken på varför denna kärlekssaga aldrig blev mer än breven och mötena där de stal stunder av lycka. 

Jag läste och begrundade Ns känslor och förstod helt plötsligt en hel massa saker gällande både mig själv och min mamma och mormor... en saga berättades för mig i brev efter brev...

De blev kvar på nått sätt i största förtroende hos en syster som mormor var så osams med under så många år... märkligt nog.. nu när jag träffat sonen D till mormors syster S som dött i sommar rullas en historia upp,en tragisk berättelse om två syskon som var osams i nästan 50 år, andra karaktärer som präglat deras och våra liv genom åren...mitt och D:s men även gett utslag på D:s relation till sin syster J som inte hade nästan någon kontakt med sin mamma på 20 år...

S dog i ensamhet nästan på dagarna ett år efter sin syster och jag rös när jag hörde den tragiska historien om en kvinna som dött i sin ensamhet där en sommardag i juni 2017...

Tänk vad livet format oss, valen vi gör blir betydelsefulla, utvecklingen av oss själva påverkar också i stor grad våra val...vi kan dö bittra i vår förtvivlan eller dö fridfulla i tanken på att vi gjort allt vi kunde för att leva så länge vi kunnat... på olika sätt präglade historien de två systrarna och deras liv, deras personligheter styrde livet mot det som kom i dess väg, men där gjorde de också sina val, min mamma valde att älska livet som det var, S valde att inte vilja leva och blev bitter..

Ja huvudet är fullt av intrycken från mötet med D & C där jag fick en lite skymt av vem mammas syster var... men en stor skymt av mammas fantastiska historia...

Tjingeling

måndag 28 augusti 2017

100

Ja har jobbat 100% en vecka...har gått okej iaf. Ja träffade dr i veckan så fick jag intyg för rehabansökan...måste fortsätta med samtalen i höst och då behöver jag de ev pengar jag kan få för att åka på dem... arbetsgivaren drar lön annars så allt är välkommet..

Är glad att kollegan är tillbaka så allt är fridfullt igen...bättre stämning trots fredagens stora avsked där 4 personer slutade... i sept slutar fler... förstår varför... och inga sökandes till jobben som är ute. Kollegorna är ju ens arbetsmiljö vilket blir ett stort problem då många är sjuka och slutar... man vet om problemet men inget görs... då väljer människor att gå vidare i yrkeslivet på annat ställe tyvärr.

Jag själv har bråkat med Af som skrivit ut mig också😠pga någon som var för stressad att lyssna på vad jag sa, och samtidigt har jag inte fått ngt anställningsbevis på mina 100% än... jag hoppas jag får det snart men ja det återstår att se. Det skapar bekymmer hos mig iaf.

Helgen gick snabbt, kräftskiva på fredag, 140 årsfest på lördag, tvätt och firande av maken och mig i går...fika med bonusarna vilket var trevligt. Vi fick åror till båten!! Jippi så bra present! Vi firade min födelsedag förra helgen i norr...fick en massa härliga lokala ölsorter och ett bra vin av min familj maken och jag.. och så en fin lykta Lillmyran gjort.😍mysigt...

Hösten är på intåg och idag flyttar sonen med flickvännen in i sitt nya gemensamma bo. Hoppas de får ihop logistiken idag när hennes föräldrar hjälper dem med transport tur nog.

Snickarn börjar kanske i stugan idag, blir spännande att se vad som hänt till helgen då vi återvänder dit. Det är mkt nu i sept som händer... och känner att jag måste tassa på lite försiktigt i livet...orken är inte riktigt där med allt jobb och vardagsplanering med städ och mat och div...nå måndag idag nu kör jag! Tjingeling 


tisdag 15 augusti 2017

Sms

Idag från x maken om att nu minsann skulle hans nya fru ha mitt flickefternamn som sitt efternamn vilket blev möjligt 1/7 i år eftersom namnlagen ändrats... förr var det inte ens lagmöjligt att gifta sig till ett taget namn en x partner behållt efter skilsmässan...min historia med namnet jag fått efter min fostermorfar och det har alltid varit ett speciellt band till honom, ett arv av samhörighet då blodsbandet fattades. Min kärlek mitt arv...

Jag förstår inte hur man är funtad om man vill heta x fruns efternamn som ogift... men känner så här... lev ditt egna liv och släpp mitt...även om mina barns far vägrar släppa mitt efternamn efter alla år... jag skulle bli oerhört förnedrad om min make skulle förslå att jag skulle ta hans x frus flicknamn... jag är allt för stolt för att leva någon annans liv, jag förtjänar mitt eget. Välkomnar dem som vill vara en del i det och som visar mig kärlek och respekt... de andra åker ut... så det så..

Det innebar att jag rensade i mitt sociala nätverk idag...vissa har inte gjort sig förtjänta av att vara där..." I'm still standing and I'm strong in My own life" 🙏🏻 Tjingeling  

torsdag 10 augusti 2017

Jobb igen

Två veckor med 75% pga nått jag inte förstod men ja pengar är väl den största orsaken troligen. Hat två unga tjejer med mig i jobbet vilket gör att jag är sysslolös så ja passade på att utveckla lite i jobbet, går sådär men försöker iaf...får ta lite tid. Har också varit på af, råkade skriva fel i min rapport så kunde man inte ändra den utan måste in med ett papper... urbota dumt att behöva stressa redan stressad personal på af... nå nu skriver de ut mej för att jag ska gå heltid 22 aug till 31 okt... sen vet jag ju inte. Svårt att veta och får i inga papper föränns i v 35 då ingen chef finns för att skriva dem.

Känns märkligt att de anställer andra på fast tjänst och jag blir liksom "över" fast jag velat ha en fast tjänst. Nu är jag inte lika säker på att jag vill stanna där längre. Klart om de erbjuder mig tackar jag inte nej. Men har sökt andra jobb nu så skickat intresseanmälan till onkologen där jag varit förr... så ber till högre makt att det ska lösa sig. 

Är ledig 2 fredagar vilket känns skönt . Sommaren kan bli lite länge nu då trots allt. Så återkommer! Tjingeling 

torsdag 3 augusti 2017

Dags för hemfärd

Är tudelad i att det är sista dagen på landet. Sitter på bryggan vid vattnet och dricker kaffet i solen. Filar fötter och hör herr ekorre hoppa i trädet. En båt puttrar förbi och ut på sjön för att fiska. Solen är varm och suset i träden skönt för själen. 
På måndag är det jobbdag igen så kändes skönare att sitta här idag. Längtar ändå hem till maken och vardagen igen. Har tyvärr haft två nätter av hjärtkonstighet. Det har liksom bubblat och känts som dubbelslag då jag legat på vänster sida. Märkligt men i natt var det bättre igen så vet inte riktigt varför och vad det var. Nå vi får se...om det kommer igen eller inte.

Igår lagade jag våfflor med Lillmyran.Mysig dag. Hon har slutat med blöjan och kissar på pottan vilket funkar och hon är rätt glad tror jag för att slippa blöja i värmen 😊. Lilltrollet vill bara stå och gå så liten hon är. Hon har lärt sig pussas och ser så kul ut när hon smackar med munnen😂den lilla humoristen i barnaskaran! Glömde tyvärr bort att berätta för andra dottern att jag skulle komma så fick inte träffa den lillesötisen igår. Ja sånt händer.... fick ett godmorgon från mamman häromdagen och hon växer verkligen😊glad och pigg ser nöjd ut vilket är bra. 

Nå får packa ihop mig och åka hemöver strax... en sväng till graven och sätta nya borstnejlikor😊och sen stanna hos vänner på väg hem... en bra dag i solen gör resan hemåt bra.... Tjingeling 


torsdag 27 juli 2017

När själen går upp och ner

Och panikångest infinner sig efter ett nej från A-kassan också tillsammmans med besked om avslag på sjukpenningen så går min själ upp och ner för jag inte förstår hur man ska klara av att överklaga. Hjärnan fungerar liksom inte att reda ut vad jag ska göra eller vad som behövs för att få till allt...och ramlar ner i en djup förtvivlan som gör att jag känner mej ensam och utelämnad. 

Visst jag har vänner och en make som försöker förstå och stötta. Men känslan av ensamhet går liksom aldrig över, för när det gäller så har alla sitt att slåss med...och kanske är det också sorgen efter mamma som dyker upp. Att ha någon nära att peppa och stödja mig när jag behöver. 

Nu tog jag ändå tag i a-kassan på morgonen och fick ändring av beslutet! Hör och häpna att de gjort fel. Tur det. Kändes lite tryggare igen, fast jag ändå vet att allt löser sif kändes det jobbigt igårkväll. 

Var på bilbingo igår och kände hur trött jag blev av att sitta och koncentrera mig på allt. Förstår varför jag inte orkar med  större och stimmiga tillställningar. Har ont i huvudet, främst en kind som värkt i två veckor nu... vet inte riktigt men tror det är en bihåla fast jag inte är förkyld just nu...har inte ont i tänderna så får se vart det barkar med värken. Har kört nässpray en vecka nu men men...

Får äta lite nu känner jag och vila för snart kommer maken❤️

lördag 22 juli 2017

Semester

Och en massa grus... 16,25 ton hamnade hos mig på landet häromdagen. Ja är väl inte riktigt riktig men behövde grus till att jämna ut lite väg till stugan. Många skottkärror blir det. Min kropp tycker inte riktigt om allt jag företagit mej denna första semestervecka direkt. 

I måndags la vi nytt golv i friggeboden. En jätte regnskur kom naturligtvis då allt stod ute🙄nå lyckades få till en presenning över allt iaf men jag vart väldigt blöt!

Nåväl nu har jag iaf torkat upp😊. På tisdagen dök dottern och mågen upp med lilla fröken som bara sov och sov... en tröttisdag... dottern grundade träet i friggen så det jag har gjort nu är att slutföra arbetet med att måla vitt på resten. Idag spikade vi dit lister och bar in allt på plats.
Ett litet hörn av friggan... för ev gäster att sova i. Fattas en till säng men den kommer att komma sen igen kanske... finns en extra madrass att sova på om man behöver iaf. Trä taket är fortfarande furu... nå man får stå ut med det iaf😉.

Sen har vi badat i tunnan, haft bästa syster yster här och doppat oss i sjön faktiskt... brrr... igår åskande och blixtrade det som attan så kom en störtskur regn... idag hänger molnen i luften men inget regn än. Igår var vi in till Hudik och åt lunch på Möljen. Mkt folk var det överallt och fick förklaringen sen att det var crusing för damer😍. 

Måste strax åka och inhandla kaffe... attans å... njuter av tystnaden... ja grannens fläkt ligger i bakgrunden tyvärr.. en stund innan jag ska köra lite grus igen...Tjingeling 


måndag 17 juli 2017

Märkligt nog

Så har jag fått kontakt med min äldre halvsyster 😊. Har alltid trott att hon inte velat ha kontakt, men det har visat sig att hon inte visste vart jag var... ja så kan det vara men min uppfattning har varit att de vetat om mig och varför det blivit som det blivit vet jag inte. Mycket av livet kring pappa och hans liv har varit i andrahand. Det jag vetat är att systrarna brutit mer eller mindre med min pappa. Vet inte varför men börjar förstå att han även i deras fall valt bort dem och ägnat sig åt den "nya" familjen han skaffat sig. Ja livet kring honom har inte varit lätt för varesig mig eller de andra involverade, och ändå har jag svårt att förstå honom och de val han gjort i sitt liv.Nått inom mig vill göra ett DNA prov för att få ett svar på om han är min pappa eller inte, samtidigt står jag kanske där utan pappa... iof skulle jag kanske kunna förstå allt bättre då.  Nå är glad över att jag vågade ta kontakt med min syster iaf, även om hon blev lite chockad över att jag varit så nära alla åt och ingen berättat för henne var och vem jag var. Och vilken tur att hon svarade efter en lång tid.. allt har väl en mening på nått vis...

Nu har jag äntligen semester i tre veckor och ska försöka sortera ut lite på landet igen... men njuta av att bara vara också ...och njuta av den vita pionen som blommar just nu☀️Tjingeling 

fredag 14 juli 2017

Inget svar

Efter att jag ringt mottagningen där dr är så hoppades jag att de skrivit en anteckning om att det var viktigt ... not.. och inget nytt till Fk och idag var sista dagen😔. Slåss med tankarna just nu om platsen jag är på är rätt... känns inte riktigt ok med nya chefen....hon har inte sagt ngt om heltiden eller undrat ngt om hur det varit de här dagarna, jag har inte heller sagt nått.... så min känsla idag är att jag kommer att sluta i okt... och då är det så. Nu tar jag semester iallafall i tre veckor så livet är som det är just nu. Mot solen ☀️

onsdag 12 juli 2017

Stångas

Jodå jag skickade pappret till dr igår så får vi se om han skriver ett nytt sjukintyg eller inte... kunde inte ge upp när jag kände kroppen skrika igår.... halsont och huvudvärk sådär lagom i bakgrunden hela dagen och ingen förbättring efter en kväll och natt med sömn... så vi får se...

tisdag 11 juli 2017

Var jag igång. Heltid igen. Dagen gick fort, kroppen trött och acceptans av just det gör att det blir enklare. Att fokusera på det jag inte kan förändra utan bara acceptera gör det lättare. Tacksam över att kroppen inte skriker stop utan är vänlig och bär mig genom dagen. Inser att de runt mig är mer stressade och gör samma fel som jag så kände mej rätt ok ändå just då.

Ingen är felfri vilket känns skönt just nu. Jag behöver inte ha skuld över att jag inte klarar jobbet att boka patienter, även om chefens syrliga kommentar tog då hon kommenterade det faktum att jag sagt nej till att göra det.... ungdomarna brevid mig i går påminner mig om mig själv i deras ålder... trist jobb att putsa glas sa en.. ja visst så kan man se saken. Men man kan också se saken så att jag har ngt att göra som är till nytta för någon annan. 

Och att jag är i läget att för mig är det ngt jag kan klara av. Om alla ska jaga "fina" jobb, då skulle världen inte fungera. Får lön för att utföra mina sysslor inte för att bränna ut mej... livet går inte i repris...kroppen en förbrukningsvara om vi inte vårdar den rätt så den håller ett tag till. Hjärnan försöker läka ihop iaf... har svårt att hitta orden men jag tränar...en dag i taget och fk hörde av sig med tips igår vilket var bra för mig. En positiv sak till just nu... man ska slåss när man kan vinna och ägna energin till rätt saker. Dvs inte stånga huvudet i väggen när det inte går att komma igenom..Tjingeling 

söndag 9 juli 2017

Så provar jag

Att jobba 100% en vecka, sen har jag tre veckors semester och två kortveckor... tänker att jag lägger energi på rätt sak, att klara av det jobb jag har istället för att slåss mot Fk som skickat brev igen..eftersom läkaren skickat in ett nytt intyg men inte ändrat det som bör ändras och jag orkar inte bråka mer... utan försöker så får vi se hur det går. Alt att söka jobb intervjuer mm orkar jag inte alls med i dagsläget får ångest av allt tjafs ändå.. så gör allt klart med a-kassan så får vi se vart jag landar till slut. Det är en märklig situation att vara i och man får välja sin strid... klarar jag inte detta ja då får jag fundera igen... pengar måste man ha för att leva och nivån sjunker ständigt när man är sjuk och arbetslös... men nån råd blir det för tänker att man anpassar sig till det man har... nattinatt.. en vecka får visa vart jag är på väg... Tjingeling 

onsdag 5 juli 2017

Möte med af

Precis innan ringde dr fast det var sagt kl 16.45... blev stressad och han var stressad också. Kändes som pannkaka av allt jag förberett att prata om för att intyget skulle bli bra. Ja det blev som det vart. Af ringde upp min handläggare på fk eftersom de ska lämna över... de fick iaf tag på hen...vilket varken dr eller jag fått.. så fick jag mail från hen att hen skulle ringa mej idag för att svara på frågor och att hen skulle läsa det nya intyg dr skickat in till dem för att se om ngt nytt tillkommit. Vilket jag såg igår att det är förmodligen inte tillräckligt😔. Jaa jag vet att jag målar fan på väggen innan fakta inträffat men en viss erfarenhet av dessa upprepningar har jag sen länge... tyvärr är det problemet med mig att se saker som inte alltid stämmer... nå försöker ta dagen idag och göra mitt bästa av det. Jag har iaf 75% och får försöka få iväg stämpelpappren så fort jag kan så rullat väl livet på ändå. Leva med rädslan ska jag ju försöka sluta med...så... bäst som sker får jag tänka just nu, även om jag inte ser fortsättningen...Tjingeling 

tisdag 4 juli 2017

Kändes tungt idag

När sommarkollegan fick en fast tjänst bara sådär😔. Ja vem fan vill ha en utmattad 57 åring som inte orkar göra ngt annat än att ta patienter sa jag bittert för det är så det känns...nu ska jag till AF och prata och sen prata med dr igen... just nu kändes livet jävligt tungt....helst vill jag dra täcket över huvudet och sova tills allt är bra igen 

onsdag 28 juni 2017

Stressad

Igår kom brevet.. FK tänker dra in sjukskrivningen för jag ska bedömas mot ett annat jobb där läget inte är lika som nuvarande istället. Känns som jag sitter i rävsaxen just nu och vaknade med hjärtklappning i morse igen. Dagen på jobbet var tuff, tom van personal sa det och kändes så bra att få åka hem och halvsov på bussen för att återfå energin. 

Beslutet från FK fick mej att tappa fattningen totalt eftersom jag nu sagt nej till heltid pga sjukdom och läkare och FK är överens om att jag inte kan jobba mer än 75%, men för att skydda sgi mm måste jag söka jobb på resten dvs 25% vilket blir ett annat bekymmer med A kassa och deltidsjobb. 

Just nu känns livet väldigt tufft...just de här dagarna var så tuffa förra året och känslan av maktlösheten jag kände då återkom nu... det är inte lätt att vilja men inte kunna för att kroppen sätter stopp.

Fegt av min handläggare att inte meddela innan hur han tänkte för blev utskriven från Af i maj så tappar en månad om allt brakar😔... men pengar är inte allt men jäkligt stressande om man räknat med dem. Allt blev svårhanterat nu kände jag...

Nå idag ska jag göra min ettårskoll på bariatriska... ett steg i taget och försöka andas....Tjingeling 

lördag 24 juni 2017

Midsommar 2017

Midsommarafton bjöd på sol och blåst. Men ett helt perfekt väder för att klipp gräset som växt rejält sen sist. Plockade ut röjsågen och ja, det tog nästan hela dagen att klippa allt... nå pausade emellan förståss...fika vid sjön där maken kapade lite grenar för att få lite mer sol. Vi pysslade på...åt lunch i solen...allmänt pyssel.

Nå kvällsaktiviteterna blev inte så stora. Efter en god middag och en flaska blått vin , ja det var sådär...inte nåt vi kommer att köpa...nu hade vi fått denna så...ja slocknade vi tidigt i soffan hahaha...vakbade till och kämpade med att hålla oss vakna till midnatt iaf..

Ja så har vi rivit bort panelen och sett att stockarna är förstörda i botten av storarummsfönstret. Det visste jag iof men nu kunde vi kolla hur mkt vi behöver byta innan nya fönstret ska upp. Lite scarry att ta bort panelen är det ju...men får hoppas det ser bra ut på resten av huset..så nu gäller det att leta gammalt timmer att fylla upp med.

Idag ska vi åka till staden mellan bergen och träffa lilla My lillmyran och lilltrollet😍 sonen och alla döttrarna med makar. Mysigt ska det bli...

En midsommar 2017... tjingeling

onsdag 21 juni 2017

Besök

Hos PS idag...var ett tag sen nu och vi pratade mkt om hur jobbsituationen är och har varit. "Hold your horses"... något jag tar med mig från dagens samtal. Viljan finns men kraften tryter och jag hittar strategier att hantera jobbsituationen på som inte är till fördel för mej egentligen... inser fakta men kämpar ändå att vara kvar i mina 75% tills i höst. Då kan det bli en ny situation..som jag får ta då.

Så drog jag vidare mot jobbet, vi har fått en sommarvikarie som är trevlig men som också behöver hjälp och viss energi går till det om dagarna nu. Visserligen har det inte varit lika tufft med patienter men är ändå trött i slutet av dagen... sen blev jag stressad utifrån att jag inte kom iväg i tid och visste att jag skulle till dr på en tid. 

Hann iaf tur nog. Och samtalet var likartat som tidigare under morgonen... 50% borde vara en rimlig nivå istället för mina 75%. Ett jobb med mindre patienter och en lugnare miljö allmänt vore så bra för mej,tyvärr finns inte möjligheten där jag är idag...så vi får se hur det kan bli i höst. Det är tufft mentalt att inte kunna fast man vill. Men accepterar mina begränsningar och tar en dag i taget nu då...och insikten om att jag inte kommer upp i 100% börjar sakta glida in😔....efter alla år...

Önskar er alla en fin midsommar och var rädda om er❤️Tjingeling 

fredag 16 juni 2017

Det hände något

Igår som jag inte har någon förklaring på vad det är eller vad det var som hände. Nått i min hjärna var det. Inget som gjorde ont, bara något annorlunda helt plötsligt. Det var den sista timmen på jobbet som det hände och det är inte otäckt eller smärtsamt. Det var bara ngt nytt jag inte kände igen..som ett klick när man öppnar dörren kanske.. kanske var det tröttmössan som lossnade? Jag vet inte men mår i övrigt bra så det är inget farligt utan bara ngt nytt..vi får se vart detta leder.. Tjingeling 

onsdag 14 juni 2017

Solen skiner

Idag och bonusbarnbarnen har haft skolavslutning! Vi är bjudna dit på mat och tårta. Vi köpte en sommarpresent till dom, ska bli kul att se vad de tycker om den😊. 

Med mina småflickor i Sundsvall verkar det gå framåt. Förhoppningsvis så har Lilltrollet ökat i vikt nu och jag hoppas att hon fortsätter vara lika glad och frisk. Att det var en tillfällig dipp. Hoppas allt blir lugnare för mamman också med de två så hon kan njuta lite av sommaren.

Lilla My har börjat öka i vikt så håller tummar och tår för att allt ska fortsätta vara så. Hon har fått ett namn nu 😊ett fint namn. Alla flickorna har fina namn, passande deras mysiga personligheter😊

Själv trampar jag på med jobbet, tänker att det är inte så länge till nästa ledighet. Har dessutom tagit semester två dagar för kusinträffen i juli... blir bra det. Fredagkväll hoppas jag på fint väder  då vi ska se Sting i Dalhalla! Trist om det spöregnar... sen hoppas jag vi kan åka upp till Klitten och kolla inför kusinträffen. Men väder och vind kan man inte lita på så vi får se😊.. en dag i taget och idag är idag! Tjingeling 

fredag 9 juni 2017

Oj vilken helg

Vi åkte norrut på torsdags kväll och det var varmt i stugan när vi kom iaf😊bra. Så vi var på plats på fredagen då snickarn och Röris bestämt att komma. Snickarn kom på förmiddagen och vi kom fram till en hel del som behövdes göras. Ja om gamla hus som mitt inte blivit ompysslade under ett antal år så blir det mer att göra, dyrare också... nå dagen i övrigt gick åt till att klippa gräs riva panel och allmänt pyssel innan röris kom och fick till varmvattenberedare och inkommande vatten 😊men nu så är det på plats... råkade ta en varmvattenberedare som var större än den jag hade så vet inte hur jag tänkte haha... nåväl nu har vi vatten iaf.Solen sken hela dagen vilket var fantastiskt och grillen åkte fram på kvällen. Middag i solskenet var inte fel alls!

Lördagen ägnade vi åt att åka till byggfirman, helt i onödan då de hade inventering... nå handlade och drog tillbaka till stugan för att fixa mat och bad till I skulle komma. Dagen var lite pirrig då  dotten var inlagd för att sättas igång...och vi väntade och väntade på bebis... det blåste kallt under kvällen men tunnan var varm och sällskapet mysigt. En bra kväll!

Söndagen blev spännande, dels för att dottern fick den efterlängtade bebisen på morgonkvisten😊. Mormors lilla My. Ja nu ska hon inte heta så men för mig är hon det😊.... en riktig sötnöt ❤️Blev så glad att allt gick bra och att alla mår bra! Jag gav mig glädjerusad mot hudik för att gå en stickmaskinskurs över dagen! Vart inte som tänkt med min trötta hjärna men ändå ett härligt möte med alla som man enbart haft kontakt med via Facebook. Det är en grupp med där som stickar i Hudik  och som jag är med i😊Nått lärde jag mig nog och nu återstår att träna.

Så skönt att ha flera dagars ledigt för vi fick ner panelen på huset också och insåg att jag vart kär😊 I det gamla timret som kom fram under panelen. Jag visste att den fanns men inte hur den var... så nu blev det bestämt med snickaren om att göra helt annorlunda. En spännande resa att se fram emot med vårt hus... måla är en grej sen så kommer resten... spännande.

Måndagen bjöd på regn och tur nog hade vi planterat resan till Sundsvall då och först fixade vi allt inför snickarn och sen köpte jag lite garn och tyg🙄Igen🤓Sen så var vi hos dottern med Lillmyran. Mamman och pappan skulle med lillasyster på BVC och då blev det akuten och inläggning av dem istället😔. Ja ibland är det tur man finns på plats. Efter att de väntat 6 timmar med en 6 mån bebis blev de inlagda för prover och observation. Och jag fick lägga lillmyran första gången❤️Gick bra för oss och är tacksam för att jag kunde hjälpa till. Tyvärr så hann vi inte träffa lilla My men ibland blir det inte som man tänkt och just då var prio Lillmyran och lillasyster. Vi får träffa lilla My nästa gång och får se henne på kort 😊. Nu hoppas jag lilltrollet och mamman blir utskrivna idag och livet fr dem kan gå in i vardagen på ett nytt sätt och att de får nya krafter.

Tisdagen ja så var det dags att åka hemåt.. tog bäddsoffan och åkte till Klitten med den... en liten omväg men det var det värt😊 Så nu är det fredag igen. Maken ligger kvar hemma för han har fått delpension han... skönt för honom😊. Själv ska jag jobba... skönt att helgen är här strax igen för jag är sååå trött...ta hand om er! Tjingeling

PS förstår min trötthet och funderar fortfarande på hur jag ska göra..berättade för chefen iaf igår... jobbigt det men nu vet hon iaf... sen hoppas jag att jag orkar till semestern...


måndag 29 maj 2017

Skön helg

Det blev en riktigt skön helg i Klitten. Solen sken och det var varmt och trevligt. Orkade tyvärr inte så mkt mer än att kratta lite löv och sen sov kroppen mest tyvärr. Men resten av gänget jobbade på hårt med att lyfta huset, vilket blev kanonbra. De är duktiga och allt går så mkt fortare när man är fler som hjälps åt. M och L fixade maten i helgen vilket kändes så lyxigt..och så satt vi ute på altanen och myste. En energi helg på sitt sätt...

Morsdag passerade igår och tankarna var hos mamma. Saknar henne. Men livet måste gå vidare trots saknaden i annan form...

Och lilltrollet väntar på sig... mamman är trött på att vänta och förstår att det är tufft, trodde nog att den lille kanske skulle  komma den 24 men nä, inte alls. Nå bara bebis inte väger 6 kg som jag drömde i natt bara 😂...Mormor längtar iaf efter den. Längtar mkt efter de andra små trollen med.. men snart så får vi ses en stund i helgen då vi är långlediga. Ska bli sååå skönt. Får se om jag kommer iväg på stickkurs i Hudik... en dag iaf... Tjingeling!

fredag 26 maj 2017

Vidrig dag

På jobbet i onsdags... det var överfullt med patienter och jag var totalt slut när jag gick hem😔känner att irritationen är tillbaka. Frustrerande att inte orka jobba det jag vill, att behöva jaga för att få en läkartid igen, ny chef på jobbet som inte ger ett bra intryck alls... och vakna med hjärtklappning igen.. den utmattades kropp som hojtar igen... det här är för mkt och jag känner mig maktlös just nu😔...fredag iaf...skönt

tisdag 23 maj 2017

Så konstig

Drömde en massa konstigheter i natt. Hade dessutom varit vaken och hört en fågel som sjöng så märkligt. Tänkte bara att det var någon som talade om för mig att allt är bra..nå årsdagar av händelser passerar mig och minnet finns kvar.. avskedet av svärmödrarna och idag ska vi sätta blommor på graven. 

Jag väntar på barnbarnet och har en märklig känsla av att barnens farmor och min mor har ett finger med här... så förvånas inte om dagen blir i morgon. Viktigast av allt är att det går bra, sen när det blir spelar inte ngn roll.😊inte bryr jag mig om vad det blir heller. Minns bara hur jobbigt allt var kring de diskussionerna när jag väntade barn.

Idag blir det inget samtal med min kontakt och min sjukskrivning närmar sig slutet...är stressad över det men förhoppningsvis får jag en ny tid till läkaren..snart. För inser att jag skulle aldrig orka mer än det som är nu...det är också för mkt men vet ingen lösning på problemet än. Så får avvakta.

Nå nu väntar dagen tacksamt på mig och önskar er alla en fin dag ❤️Tjingeling

tisdag 16 maj 2017

Samtalar

Om hur jag ska kunna hitta ribban på livet. Att vilja men inte kunna, att dra i handbromsen innan man dör på sin post...vi behöver inte diskutera din vilja säger personen den vet vi redan att den finns och är problemet i att inte kunna hantera situationen utifrån vad kropp och knopp orkar. 

Själv känner jag mig bara lat, men däri ligger något som jag bär med mig... sen längesen. Och börjar sakta och sorgesamt förstå att har man pressat det bästa man har för mycket så släcker den sakta ner allt som gör att man orkar... om man inte tar hand om den bit som finns kvar så tynar den kapaciteten också bort.

Sorgligt ja oerhört. Pengarna eller livet... ja när man når vägs ände så vet man... men kanske inte hur lösningen ser ut än...men efter 10 år så kan det vara dags att fundera på det...för i ingenmanslandet är inte där jag vill vara men det är där kroppen och knoppen befinner sig...

lördag 6 maj 2017

Min man

Är i Prag med sina killkompisar och firar en blivande 50 åring... de har alltid kidnappat den som fyllt 😀kul faktiskt. Men det blev lite annorlunda denna gång.. nåväl planerna har varit hemliga länge iaf... och jag hoppas de har det riktigt mysigt. De skulle bo på samma hotell som vi för några år sen men det var visst sisådär nu... allt detta innebar att jag blev ensam hemma en helg. Hade tänkt göra nått men längtade efter att bara vara och sy lite. Så det fick bli så. Igår träffade jag en fd kollega och timmarna rasade iväg. Sen for jag hem och käkade sushi...och kollade tv. Väldigt mysigt.. slocknade nog i soffan ett par ggr... sen sov jag till halv 8 i morse..skönt. Då borrade de kl 9 i hissen igen...bra att de jobbar så det blir klart snart..själv tänkte jag sy...men hittade inte mönstret!! Efter att ha letat och plockat i 5!!! Timmar hittar jag det... då hade jag även hittat mycket annat. Bl.a. ett brev till mormor från mamma som gjorde mej ledsen... hittade också andra saker från mammas barndom vilket var tungt.. insåg att mamma haft det tufft under tonåren. Ja livet är inte en rak väg alla gånger och man blir påmind emellanåt hur hårt livet kan vara för många. Så ser jag nu också likheter med mitt eget liv. Synd att mamma aldrig kunde få uppleva det som jag upplever. Gränslös kärlek. Kärlek utan krav på att vara någon annan än den man är. Att få vara den man är utan att bli bortvald. Det tog mig en lång tid att komma hit dör jag är idag men är tacksam för att livet gav mej den möjligheten.

 Nå sen jag hittade mönstret så började jag sy på en klänning i zebratyg i grönt
Ska avsluta jobbet i morgon... köpte mig  en provdocka i veckan som kom på en dag... hade glömt att vi inte hade någon hiss haha... nå det gick bra iaf. Och gillar den! Sen fastnade jag för tyget som var en stuv för 167kr😀. Jag har flera tyger som väntar på att klippas till i morgon.?Jag hoppas att jag orkar det. Tog mkt energi att kika på det förflutna... dock är det en ny morgondag i morgon ...tjingeling


söndag 30 april 2017

Det är sista april

Och vi är i stugan. Saknar mamma så ofantligt just nu.... minns alla valborgsmäss vi haft i stugan när jag var liten... hur mamma alltid vart sjuk den här dagen. Det var den dagen som påminnde henne om att hennes dotter valde att ta sitt liv... fast min mamma dog inte där och då, utan det tog tre dagar innan hon somnade för gott... mormor som blev min mamma därefter...den där valborgsmäss för 54 år sen kom hem och fortsatte livet med mig tills förra året då hon inte orkade kämpa mer... 

Vi fick många fina dagar tillsammans men saknaden är ändå stor just idag❤️ hon fattas oss...

onsdag 26 april 2017

Så var det gjort

Var sjukledig idag för att göra en undersökning av de bakre regionerna.. inte speciellt kul men nödvändigt utifrån vissa problem.. nå konstaterade att det såg bra ut iaf och att det inte var något allvarligt vilket var skönt... så kan slappna av nu och ta medikamenter som dr E skrev ut...och hoppas på att allt blir bra igen. Var skönt att vara "ledig" och passade på att hämta mina nya glasögon. Två par, ett par till att arbeta i framför datorn på jobbet utifrån att jag har lite ont i huvudet nästan dagligen. Hoppas att det ska bli bra nu. De progressiva behövdes också bytas så nu är jag fattig... men glad ändå...

Passade också på att klippa mig i går och la lite slingor idag hemma så känner mig lite ny igen.. håret är tunnare nu efter operationen men har ju tjockt hår ändå så spelar inte så stor roll just nu... behöver vara lättskött så blev kortklippt igen..kortare än förr men det får gå.

Tog också och bäddade rent och dammsög hemmet på förmiddagen..ska ju tvätta i morgon sen så ryker hissen nästa vecka i en månad ungefär så då vill man ju kanske inte släpa tvätten 6 vån ner jättemånga gånger...Tur att man inte ska flytta då iaf😂

Snart är det helg igen och känner att det blir skönt. Vi var till Klitten i lördags och fixade dasset, dammsög upp musbajs mm. De hade kalasat på div tyvärr.. också vår fina bäddsoffa😔så nu ska vi köpa fler muspipare och ha i stugan...

Köpte några extra som vi hade med oss till norr i påsk... får se om det har fungerat när vi kommer upp på fredag igen. Tyvärr kan vi inte sätta in vattnet utifrån att det behövs bytas varmvattenberedare innan.. så får se när röris har tiden för det...

Nåväl det blir nog bra när det blir...ta hand om er så länge Tjingeling 

fredag 14 april 2017

Långfredag

Och påskhelg igen. Första påsken utan mamma, känns oerhört sorgligt. Fast utifrån vädret som var i morse hade vi kanske behållt vinterdäcken på om vi haft henne att åka till. Tänker tillbaka på förra årets långfredag då mamma blev så dålig och att vi firade påsken utan henne den gången också för att hon inte orkade åka upp till dottern på påsken. Alla hälsade på då hon låg på sjukhuset ändå. Men det var också en påsk av oro och spänning. Mammas sista påsk. 

Saknar henne mycket. Varje dag. På olika sätt. Mer än jag trott.Saknar svärmor också då man möter äldre på jobbet så vandrar tankarna iväg...plötsligt finns likheterna där och minnena är också plötsligt...fast jag vet att man inte man kan få ha dem för alltid... så är sorgen svår. Nå i morgon hoppas jag att vädret står oss bi och att vi kan åka norrut. 

Det blev inte som tänkt, så då får man planera om.... tänkte från början tillbringa helgen i stugan men ångrade oss...då kylan och snön kom... kändes inte kul att komma till en utkyld stuga och vara ute hela dagen i kylan...så funderade och eftersom båda döttrar hade annat inplanerat bokade jag in oss på hotell över natten... så blir mysigt det också. 

Det blir bra om man gör det bra... trots att jag känner mig väldig känslomässigt skör just nu..till och med så jag tycker konserten med Håkan på tv är bra😯...

Tiden går fort på jobbet och är skönt att vara ledig nu och ha korta jobb veckor framåt. Ska vara ledig även v17 då jag ska på en mindre trevlig undersökning..och så sen är det sista april och kortvecka efter det 😊...sen är det plötsligt maj...

Ja livet går vidare och jag följer med...

onsdag 12 april 2017

Ett år

För ett år sen så gjorde jag min gastric bypass. Har inte ångrat beslutet utan är tacksam över att det gått bra att leva mitt nya liv med den. Visst, det har inte varit lätt alla dagar. Har gjort och gör misstag fortfarande vilket straffar sig...men ändå..

Jag har fått lära känna min kropp på ett nytt sätt och saknar inte något. Svårast har varit att lära knoppen att förstå att jag inte ska äta med ögonen. Men det handlar också om att lära nytt och skapa nya vanor...inte slänga i sig maten som förr...vilket har varit en utmaning. Mina lunchlådor är annorlunda nu och planeringen av att ha mellis osv är ganska enkelt nu när vanorna äntligen  börjat sätta sig. Fokuserar på att äta regelbundet, mindre på vad jag ska äta eller inte. Går inte ner så mkt i vikt längre men det är ok, för att jag har hittat en annan balans i livet som jag med mat,vikt och min nya kropp. Och det är skönt att leva istället för att alltid banta! 

Idag är det också 9 år sen Mojen och jag blev ett vi. Och tänk, tiden har gått så fort och är oändligt tacksam och glad för vårt liv tillsammans. Nu väntar nya dagar på oss. Tack livet för det❤️.

Tjingeling 


måndag 10 april 2017

Det är så orättvist

Att någon tar sig rätten att döda människor som är oskyldiga i en attack mitt i Stockholm en fredag i april. Har forfarande svårt att förstå att det verkligen hänt...Många skadade, chockade och flera döda. Hör om kompisen syster som får hälen skadad och handväskan bortryckt då hon pressar sig mot skyltfönstret då lastbilen susar förbi henne i vansinnesfart....hon blir vittne till en hund som slits från sin matte och vad som händer sen vet vi inte....mer än att många kommer inte hem den kvällen....kan inte tänka hur de som var där kände sig...för mitt inre ser jag bilderna från tv flimra förbi i vaket som sovande tillstånd...tänker på alla som drabbats och sorgen....hela Sverige visar kärlek och Stockholm blommar av medmänsklighet...poliser och vårdpersonal gör insatser som hedras av svenska folket...alla hjälps åt...krisen är ett faktum men alla sträcker ut sina hjälpande händer...jag är med, på avstånd, hemma i trygghet...i oändlig tacksamhet....och saknar ord..hur kan det få hända?? just då..fredagen de 8 april...

söndag 19 mars 2017

Vid mitt hjärta


En dikt jag skrev 2013...men som passar än idag


Vid mitt hjärta 


håller jag dig stadigt
när du tvivlar och är rädd
finns jag där, var sekund 
jag tar din hand
jag håller dig stadigt
jag lyssnar 
jag är där, fast du inte ser mig

jag håller dig 
varsamt i din hand
håller dig ömt
så nära
i min hand
om du gråter
ger jag dig styrka
då håller jag dig 
så varmt och kärleksfullt
bara vid mitt hjärta
Di

lördag 18 mars 2017

Märkliga saker händer

Jag går på parafinbad för min artros i fingrarna... gruppen träffades i höstas och nu var det dags igen, det tillkom några nya i gruppen. En kvinna som pratade utpräglad sthlmska och var från Årsta ursprungligen... nå hon var rätt speciell och pratade om bridge första gången vi sågs... jag gick tidigare för att klippa mig.. hos frissan förstod jag att hon var min frissas bridge partner😊ja tänkte jag... staden jag bor i är liten... haha.. nåväl i onsdags började kvinnan som vi kan kalla M prata om sitt tidigare jobb och en svägerskans jobbiga man... och då börjar en klocka i mitt huvud klämta... jag frågar vad heter han... hm säger hon och han kallas ... och jag säger är det xxxx! Ja men visst säger hon... då säger jag lite försynt... han är min pappa! 
 Ja vad händer, alla börjar skratta och situationen blev lite halv konstig för kvinnan är helt plötsligt "släkt " med mig...så kan en onsdag i min lilla stad vara... min mammas halvsyster bor ju tre kvarter bort också fast vi har ingen kontakt.. kanske finns det en mening med att jag just hamnat i Dalarna ?

Nå nu ska jag försöka övertala maken om att Ford är lika bra som Volvo... önska mig lycka till😊Tjingeling 

onsdag 15 mars 2017

Vissa dagar

Är sorgen där och knackar på. Vissa dagar är längtan så stark. Andra dagar är allt som förr,fast inte. Ändå kan jag drunkna i sorg och längtan i sekunder som blir en evighet.

Vissa dagar är tröttheten övermäktig, andra dagar är tröttheten hanterbar. Livet är annorlunda och aldrig vara som förr. Inget är lika...Allt är annorlunda...det är livet som pågår...

torsdag 9 mars 2017

Tar på krafterna

Att växla upp och jobba 75% från 0. Märker nu att kraften är rätt liten för att orka mer än det och allt annat som är vardag hemma... matlagningen kräver sitt, samtal en ggr i veckan och två ggr i veckan parafinbad för händerna...sen var det soffläge... har inte ens orkat handarbeta ngt...tittar på damhögarna och tänker att ja en dag... igår snurrade huvudet när jag la mig ner, kanske blodtrycket är lågt igen... eller nacken som spökar. Har haft ont i huvudet två dagar också... nå vi får se hur det forsätter. Imorgon är det fredag igen så får se vad som blir gjort i helgen... får hit alla på mat på lördag så anar att söndagen går åt till att återhämta sig...dags att sova... Tjingeling 

söndag 5 mars 2017

30 år!!

Idag för 30 år sen sken solen liksom idag fast jag är i staden mellan bergen för att fira dottern på hennes 30 årsdag..Då var vi i Upplands Väsby på förlossningen och då kl slog 11:42 kom hon. Tiden har gått fort, vi har firat många födelsedagar ihop men också ifrån varandra. Är glad över att ha varit med då hon fyllde 20 år där i Luzern. Är glad över att få vara här idag och fira 30 årsdagen. Är glad över de tillfällen vi har att ses. Kärleken till barnet som blivit en vuxen kvinna finns där oavsett att åren gått ,varm och stark. Jag hoppas att hon kommer att förstå hur det är när hon blir mamma i vår....❤

måndag 20 februari 2017

Tiden springer

När man jobbar. Finns inte så mycket utrymme för aktivitet när kropp och knopp måste vila sig emellanåt... förra veckan gick åt till att vila då jobbet tagit all energi och göra en uppladdning inför helgen då vi planerat in dop. Gjorde prioriteringar vilket känns ovant men okej. 

Helgen spenderades i staden där mina ❤bor och ett dop som blev fint trots att huvud personen inte alls ville vara med på slutet. Det blev för mycket för den lilla damen men tillslut somnade hon i mormors famn... vi gick runt för oss själva och hon låg där i bärselen lungt andandes och jag njöt av vår lilla stund där tillsammans borta från kalaset och stojet... oändligt tacksam för att jag kunde trösta och söva henne just då. Att hon var trygg i min famn. 

Det flöt smidigt med allt. Inga vattkoppor heller, och Lillmyran pussade mormor adjö och tyckte att vi kunde åka hem igår.

Svårt för en tvååring att greppa allt men hon är klok på sitt sätt. Mysig. 

Vi var till stugan och kollade lite och mössen hade inte byggt bo iaf även om det fanns spår av dem... kallt var det men ja okej. Tog hem mammornas klänningar. Och tänk jag kunde ha dem😊plockade också hem lite barnkläder till sessa 2 . Får se om hon vill använda dem eller inte.

Sen åkte vi och hälsade på mammorna igen på graven... så fint men blåsigt då. Tände inget ljus denna gång. 

Nu är måndagen snart slut också och som sagt tiden...rinner snabbt iväg...längtar till sommaren och att slippa grårusket som är nu.. ta hand om er! Tjingeling 

tisdag 7 februari 2017

En vecka

Snart har jag jobbat en vecka på nya tjänsten. Det går bra, mycket att ta in men vissa saker känns välbekanta och minnet återvänder lite i taget. Är väldigt välkommen överallt vilket är trevligt. Kollegorna är hjälpsamma och tålmodiga.
Så trampar vidare... återkommer 😊Tjingeling 

tisdag 31 januari 2017

Ojoj

Så är det dags! Att återgå till yrkeslivet igen. Idag är det sista dagen på min sjukskrivning på heltid...känns konstigt men bra att få något annat igen i sitt liv. Är ju inte riktigt frisk än, vet det men måste prova när chansen finns. Vad hände??

Ja säg det 😊... så här var det. Telefonen ringde flera ggr och det var bara konstiga samtal från utlandet. Jag satt ju och väntade på mitt garn jag,så tänkte att det var gällande det man ringer från London... nepp... nåväl när telefonen ringer igen så kollar jag nr och inser att jamen det här kan jag svara på... jodå svenskt nr i närområdet går bra tänker jag och hör knappt vem det är... haha nå min gamla chef från landstinget ringer och vi skrattar en stund åt mitt virriga hallå...vem är det??

Samtalet lämnar mej smått förvirrad..jobba??nu??heltid?? Nämen det ska jag inte?förhandlar och efter fler samtal hit och dit med make,dotter, mej själv, FK, och en stark längtan efter att prata med min mamma så ger jag ett motbud... vilket resulterar i 75%med start i morgon. Inte gamla arbetsplatsen tyvärr där jag trivdes bra, utan en ny på sjukhuset i Falun...

Ja det är lite mkt men en chans att pröva eftersom det är ett vik till sista maj. Och tänker att det blir inte lika stressigt att jobba 6 tim då jag vet att jag ändå ska resa oavsett timmar...tänker att jag får vila på hemvägen på bussen. Tanka energi tills jag är hemma. Och fortsatt försöka ha tillit till att arbetet är av det som jag tidigare klarat och är av enklare karaktär. Precis det vi har pratat om dr och jag men även FK...

Ska till terapin idag så får prata om en strategi för att bäst kunna ta hand om mig i min nya arbetssituation. Jag vet iallafall att arbetet är något jag kan och sen får jag ta en dag i taget. 

Vet att jag har så lätt att dra iväg och i tanken och just det,tänk om osv... men har tränat på att lägga bort tankarna och inte oroa mig just då det inte är okej..då man ska sova typ. Utan försöka fokusera på det som är bra istället och ta resten sen.OM det behövs.Mina gamla hjulspår är djupa men kämpar för att göra nya😊

Vävkursen började igår och får se vad jag orkar med i vår. Sätter upp en väv som jag inte behöver stressa med så, det blir nog bra hoppas jag. Gäller att ha bra balans mellan vila och aktivitet. 

Blir mer planerande nu. Jag får se då schemat över arbetsdagarna kommer och hur jag kan lösa en del då...maten är också något att planera nu så att jag har bra energi för att orka.

Fick iallafall garnet i går så nu ska jag fixa mössorna som är beställa😊. Vet också hur garnet skickas nu ifall jag ska ha något mer skickat.. 

Nepp dags att starta dagen nu med frukost.. Tjingeling och tänk ...det löser sig till slut

tisdag 24 januari 2017

Dagarna går

Och jag är förkyld. Inser att det är längesen jag var det och att det är min utmattning som ger halsontet på kvällarna eller influensakänslan så fort jag gör för mycket. Nu är jag riktigt förkyld. Trodde nog att det var utmattningen innan men nepp denna gång var det en riktig...

Nå det går över. Har varit norrut till döttrarna och barnbarnen i flera dagar. Väldigt mysigt med kalas för äldsta dottern och fina dagar med Lillmyran och hennes lillasyster. Visserligen är det skönt att komma hem igen men man saknar dem också nu när man varit där i flera dagar. Vore lättare om man bott nära. Nu är det som det är.

Var också till I och sov, alltid så trevligt när vi ses och tiden rinner iväg när man är där. Vi har bokat en korvkurs i stora staden till våren för att vi ville prova något nytt😊sen ska vi utbyta lite erfarenheter i annan matlagningen där specialitéer finns involverade så att de inte glöms bort 😊. Kul tycker jag. 

I övrigt fick Mojen klartecken på att allt var bra med ❤ igår. Lycka över det och så skönt att de förändringar han gjort gett resultat. Vi fortsätter på den vägen framåt... själv har jag ingen tid innan sjukskrivningen går ut hos min dr...vilket gjorde mig lite fyndersam men får lösa det i veckan...har smått börjat på fundera över jobb och utifrån att hjärnan blir smått frustrerad då det blir mkt fortfarande så vet jag att jag kan inte ha ett jobb där det är för mkt längre. Igår pratade jag med en kille på Telia butiken och förstod inte vad han sa där då han skulle förklara hur tv tjänsterna mm fungerade... hjärnan brann ihop och jag stoppade honom och gick ut...

Insikten av att jag inte kunde lyssna och få ihop det dök upp... så ska jag jobba med nått måste jag kunna det sen förr.. eller få ta det väldigt lungt och repetera flera gånger tills det sitter där... då kan det fungera igen... ja nå en dag i taget tänker jag om det här.. och frågan är, är jag redo än att kliva ut än?? Vill men är fundersam utifrån att kroppen och knoppen inte samarbetar riktigt än..Tjingeling 


onsdag 11 januari 2017

Ska du vara hudlös längre?

Kanske du ska skriva en bok? Ja det har jag redan börjat med svarar jag...fast jag bloggar också. Jaha , säger personen. Är det bra det då? Att vara hudlös?? Ja funderar på var jag står i frågan, har bloggat i 10 år i maj...för vem? Vet inte, mer än för mig. Det har varit bra att läsa tillbaka ibland och ja, vill jag fortsätta? Eller göra nått annat....vet inte än, funderar vidare...tjingeling 

tisdag 10 januari 2017

Tårar

Av glädje när jag fick ett meddelande av en vän som visade hur mänskliga vi kan vara i en annars hård värld med krig och elände. 

Hon bifogade ett fint brev och kort och så här stod det
TACK!
Ett varmt TACK till dig som bidrog till vår insamling till Jukumu Letu i Ngong, Kenya! Tack vare att så många bidrog generöst fick vi ihop 10.515 kronor (115.000 Kenya shilling)! Det var mycket välkommet eftersom givarna är färre nu när internationell adoption inte längre är tillåten i Kenya. Det är främst italienska och holländska familjer som har bidragit till verksamheten, men nu också många svenska! Tack!

Jukumu Letu är en skola och förskola främst för barn från Mathareslummen. Istället för att vara ensamma om dagarna får barnen här omsorg, skolgång och tre mål mat. Det är omkring 200 barn som är inskrivna och hängivna volontärer som arbetar med dem. 

Pengarna du var med och samlade in räckte inte bara till stora mängder mat inför terminsstarten 2017, utan också till skolbänkar och målarfärg för att göra skolmiljön bättre. Vi besökte Jukumu Letu en kort tid efter att de fått pengarna och fick se hur de hade kommit till nytta. Caroline och Esther och alla andra som arbetar på centret skickar via oss sitt varma tack just till dig!"

Hjärtat blev varmt och tillfreds av att veta att just mitt enkla lilla bidrag gjorde ett barn mätt en kall vinterdag i ett annat land. Det är att göra skillnad 😊
Tjingeling