När själen går upp och ner

Och panikångest infinner sig efter ett nej från A-kassan också tillsammmans med besked om avslag på sjukpenningen så går min själ upp och ner för jag inte förstår hur man ska klara av att överklaga. Hjärnan fungerar liksom inte att reda ut vad jag ska göra eller vad som behövs för att få till allt...och ramlar ner i en djup förtvivlan som gör att jag känner mej ensam och utelämnad. 

Visst jag har vänner och en make som försöker förstå och stötta. Men känslan av ensamhet går liksom aldrig över, för när det gäller så har alla sitt att slåss med...och kanske är det också sorgen efter mamma som dyker upp. Att ha någon nära att peppa och stödja mig när jag behöver. 

Nu tog jag ändå tag i a-kassan på morgonen och fick ändring av beslutet! Hör och häpna att de gjort fel. Tur det. Kändes lite tryggare igen, fast jag ändå vet att allt löser sif kändes det jobbigt igårkväll. 

Var på bilbingo igår och kände hur trött jag blev av att sitta och koncentrera mig på allt. Förstår varför jag inte orkar med  större och stimmiga tillställningar. Har ont i huvudet, främst en kind som värkt i två veckor nu... vet inte riktigt men tror det är en bihåla fast jag inte är förkyld just nu...har inte ont i tänderna så får se vart det barkar med värken. Har kört nässpray en vecka nu men men...

Får äta lite nu känner jag och vila för snart kommer maken❤️