Ja tre år sen jag blev uppsagd och det har hänt en del under tiden, fast det kändes inte som tre år. För tre år sen var allt annorlunda. Ja det är så livet är, dagarna går och på tre år har jag haft två nya jobb, pluggat, fått vara på flera dop, flera begravningar, blivit arbetslös och sjuk igen. Jag har fått bli mormor som har varit en fantastisk upplevelse. Vi har flyttat , byggt på landställena. Vi har rest på härliga resor. Vi har fått vara delaktiga i våra barns liv på olika sätt. Haft både tunga och fina dagar tillsammmans med våra nära och kära, men ändå, livets resa under dessa år har vi klarat av tillsammans. Vi har stöttat varandra under vägen Mojen och jag. Och är så tacksam för att han kom in i mitt liv för 8 år sen...och ja det är otroligt vad fort tiden gått och vad mycket som hänt...
Lika fort går inte dagarna i mitt sopp land just nu, en vecka har känts som en evighet. Hungrig? Nej men tuggsugen...fruktansvärt tuggsugen och sugen på sötsaker? Nä på kött och protein haha, och hårt bröd och wasabi haha konstigt va? Ja nu är jag inne på 8:e dagen iaf och kroppen har börjat frysa äntligen, ngt som jag inte gjort på lång tid märkligt nog. Nu är straxt dags för att ta sig mot vävstugan igen och hoppas på att knoppen kan väva idag om inte annat kom jag väl ut iaf.Tjingeling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar