"Mihmet Credo -"Jag tror på mig själv"

söndag 31 december 2017

Årets sista dag!

Så är det dags igen för att bokföra ett år till handlingarna. Läser i min gamla blogg vad som hände i min tioårskrönika. Inser att livet är en ständig resa på en väg som inte alltid är så rak som man önskar sig. 2017 har varit ett år som varit lärorikt på många sätt. Det var 10 år sen jag började min första blogg och berättelsen om mina tankar och min vardag. Den bloggen är endast tillgänglig för mig i dagsläget. Mina minnen och tankar.

Jag har haft så många fina upplevelser i år. Som ankomsten av ett nytt liv i juni. Älskad och så välkommen till oss. Mitt barnbarn.Hon som ler som mamma mot mig. Som ser rakt igenom mig. Och som påminner mig om att allt kommer igen i nya former....Sorgen efter mamma är enorm fortfarande men glädjen över barnbarnen är fortsatt större. Att få njuta av deras skratt, små armar som sträcker sig mot en i en kram. Deras små hyss....och deras likheter och olikheter, kärleken och äventyren som man missat med sina egna barn då man var mamma och hade ansvaret...

Är det något jag velat haft annorlunda i mitt liv är det närvaron med mina barn...den närvaro jag ser de trötta mammorna och papporna har mot mina barnbarn. Jag har också haft dem, men jag önskar de varit fler med mina barn. Så jag hoppas att få dem med barnbarnen i framtiden trots det långa avståndet.

Det som både var glädjande och jobbigt var beslutet av FK att inte fortsatt se mig som utmattad...jag började ju jobba 75 % i feb då jag fått erbjudande att jobba. Att jag jobbade över min kapacitet var de överens om FK och dr...men jag gick upp i tjänst i aug iaf och har lärt mig att begränsa mitt engagemang i mycket....att jag 1:a dec fick en fast tjänst var en stor glädje och trygghet. Jag vet att jag klarar jobbet, acccepterar att jag är där i dagsläget, och jobbar på, går hem och släpper allt och gör det jag vill...ansvarslöst arbete... nä inte alls med jag är klar när jag går hem, tiden där försöker jag göra så bra jag bara kan. Men jag begränsar mig i vad jag gör...det är det jag lärt mig under tiden hos psykologen. Den delen har varit bra, nu är också den tiden över. Psykologen är klar. Jag har fattat nya beslut utifrån våra samtal, och det är sköna beslut jag tagit.

Ett är att inte göra som alltid. Ett annat var att släppa pappa. Att göra ett avslut av honom. Vilket känns tråkigt men också skönt. Vi träffande honom innan resan till Fuertoventura i år. Kan ha varit 10 år sen eller mer sen vi sågs.Det är trist att inse hur lite jag betyder för honom, men nu vet jag. Och jag kan släppa letandet efter något som aldrig finns eller kommer att finnas. Han har gjort sina val.

Jag har även fått kontakt med min storasyster. Det har varit roligt att få veta hur hennes liv varit i jämförelse och inser att hon är i samma sits som jag fast hon vuxit upp med vår pappa. Släktforskningen gällande den sidan lägger jag ner nu. Ingen idé att ägna energi åt den biten längre.Får se om vi ska ses syster och jag eller hur det blir...det visar sig.

En trist sak i år var mammas systers död. Tänker att det var tragiskt. Dö ensam och ingen förtjänar det. Det positiva var att återfå kontakt med ” kusinen” ja egentligen min riktiga mammas kusin men ändå någon jag undrat över länge. Fick några pusselbitar till i mitt liv från honom. Glädjande. Träffade även mammas (mormors ) kusin i sommar och gick de snåriga stegens väg mot torpet där mamma var född 1924... G är släktens äldsta och fyller 90 snart och jag ska ringa honom tänkte jag...hoppas att han mår bra.












Jag fick egentid i stugan i sommar vilket var bra. Vi gjorde en massa förändringar där i form av en utbyggnad. Blev så bra. Ser fram emot fortsättningen och glädjer mig åt det. Har målat friggen och ska fortsätta nu när jag vet att jag får ta saker i lite små steg och att det löser sig med det mesta bara jag har tillit. Fortsätter att ta av timret och fixa till trallen😊


Även stugan i Klitten har haft sina förändringar i år och det blev ett fantastiskt fint kusinkalas i sommar för makens släkt. Nästa år har ett projekt där också på g. Vi ser fram emot det med spänning.

Jag kan bara säga att året gått rasande fort. Sonen har flyttat till ny lägenhet och blivit sambo. Så roligt. Döttrarna kämpar på i renoveringar och jag tror det blir fantastiskt bra till slut för dem alla. Är så stolt över dem. Bonusbarnen och bonusbarnbarnen mår också bra, livet rullar på för dem, vilket jag är ytterst tacksam för.

Nu återstår bara för mig att bli frisk igen från den infektion jag dragit på mej igen😔 inget ovanligt i juletid har jag märkt då jag tittar tillbaka genom åren, dock har jag inte haft feber så många dagar sen 1993... men det är som det är... önskar er alla ett magiskt 2018 må alla drömmar slå in och hoppas ni får allt ni önskar er🌹💫❤️

Minns det som är viktigt. Lev livet. Älska den dag du får. Ha Modet att våga. Ge inte upp.Du är fantastisk🌹
Tjingling😙



måndag 18 december 2017

Så har en vecka gått

Och vi har kommit hem igen från härliga dagar i solen. Det var soligt lörd och sön vilket gjorde det möjligt att bada i havet också. Kallt att komma i men sen så var det riktigt kul och skönt med vågor och vatten...resan hem gick bra råkade dock gå fel på Arlanda och hamnade i avgångshallen för resor till Moskva och London😂jagade oss ut där man INTE fick gå ut och förklarade för polisen att vi gjorde fel och att vi minsann skulle checka ut från Arlanda😅det gick bra till slut att komma ut. Tog en taxi för att hämta bilen på hotellet med ett par från Övik vi träffat i veckan. Taxi kaos på Arlanda suck ... sen körde vi fel och fixk vända i Uppsala för att komma hem på rätt väg. Lite mörkt och dåligt skyltat. Nå väl hemma och i säng vid 2. Var tungt att jobba på tis för det var full rulle på jobbet. Kollegan hade lagt en fin teckning iaf och önskade mig välkommen åter😁.

Sen gick veckan i rasande fart och Mojen fick feber på torsdags kvällen hostade en del gjorde han också... jag hostade lite men ingen feber och jobbade  fre och extra på lördagen. Hade en ”huvudvärks” mössa och mer hosta dock på lördagen så höll mej för mej själv.

Makens feber har tangerat 40 och pendlar mellan 38-39 så han är sjuk. Jag orkade inte mkt igår så allt får vara nu eftersom jag också är hemma och sjuk nu. Lite höjd temp i går och huvudvärk och ont i benen. Ipren är bra så får ta det vid behov, försöker ta det lugnt nu och jul blir det iaf och jag hoppas ju att bli så frisk så jag kan åka till barnen och barnbarnen😕i helgen... annars blir det inte roligt... nu är det soffläge och film om tsunamin 😔inte kul alls... 

Man kan undra om vi varit friska utan att ha varit borta🤨 men förra året var det ju bara min mage som blev dålig pga fiberintaget då vi kom hem... så vem vet ? Nå inget att ändra på nu iaf är influensan här så är den🙁 Tjingeling 

söndag 10 december 2017

Fredag

Vi fick bilen på morgonen i fredags och åkte norrut mot stranden i El Cotillio. Jättemysig liten by. Hittade en restaurang där vi fikade först men även åt lunch.

Ja jag åt fisk... lite halvruskiga figurer men goda om än  inte mkt till smak. Mojen åt kyckling. Helt ok lunch.



Sen for vi till den lilla lagunen och satt en stund. Var kallt i vattnet så blev inget bad. Utan åkte vidare mot Corralejo. En stor stad? By eller vad man kallar det med lång strand i naturparken utanför.

Kite surfarna var många och häftigt att se dem surfa omkring.  Sen åkte vi vidare mot huvudstaden och shoppingscentret.. maken var måttligt intresserad så fikade strosade lite i affärer men kunde inte ta ngt beslut så åkte hemåt till hotellet igen .

En vacker men besvärlig sol mötte oss. 

Ja fredagen gick och lördagen med. Solade och badade i havet. Det har blåst så har inte gått förr... men ja nu var det kallt först sen så gick det bra att bada.
Nu är det sista dagen och frukost väntar, sen får vi se eftersom det är mulet just nu...Tjingeling 

torsdag 7 december 2017

Blåsigt

Så går dagarna så fort när man är ledig. Igår blåste det rejält vilket det ofta gör på vindarnas ö. Men det blåste kallt tyvärr. Vi bokade hyrbilen och sen gick vi ner längst stranden då tidvattnet fortfarande gjorde det möjligt till Jandia och Morro Jable. Mysigt med vågbruset och strandpromenaden. 
Gick till ett litet kafé och tog oss lite dryck innan vi gick runt på smågatorna och kikade vad som fanns. Tänkte ta lunchen där men tog en taxi istället och åt lunchen på hotellet. Sen sov vi i solen en stund och relaxade vilket är syftet med resan. Att koppla av och ladda solförådet med ljus. Åt middag och satt en stund med två från Övik som satt med Mojen på planet ner. Ungdomar som är väldigt trevliga😊

Lite kul är att man också känner igen folk från förra året i år igen. De kanske är här varje år, vem vet.  Ön bjuder på lugn och ro, så inte kanske en ö för alla men för mig passar det. Är ju ingen festprissa direkt. 
Just nu ligger vi här uppe i solen och njuter av livet även idag... Tjingeling 

tisdag 5 december 2017

Är vi i värmen igen! Åkte i söndags till min pappa och hans fru. Ett möte fyllt av olika känslor men nu känns det bra utifrån det beslut jag tog efter mötet. Nu vet jag vem han är och hur han har det. Det är nog 10 år sen jag träffade dem sist. Och ja förmodligen den sista nu. Accepterar att han inte har så mkt intresse  för varesig mig eller mina barn och barnbarn utan helt ägnar sig åt den bonusfamilj han har. Iof tror jag att ett av dem är hans men ja vem vet. Min syster har har han heller inte mkt intresse för och det kan jag tycka är så tråkigt hon har ju ändå växt upp med honom. Nå kan inte göra ngt mer åt det. 

Sen fortsatte vi mot Arlanda och hotellet vi skulle sova på. Åt middag och somnade. Vaken igen kl halv 5 åt frukost och iväg med bussen till Arlanda och flyget. En timme sena i starten gjorde hela dagen sen. Men till slut hamnade vi på hotellet. En förvånad personal gav oss nyckel till vårt rum... ett rum som låg i den finare delen av hotellet. Sentido... och så sa han att det var inte vanligt att få bo där😃 ja jag hade klagat på sängen sist i ett Mail till hotellet och därav vårt boende... kylen funkade inte så ringde och fick det bytt på 5 min... sen brakade helvetet löst med musik😳 lät som om de spelade i hallen...vaknade av smällare som lät som automatgevär fyrverkeriet var igång... och jag var vaken länge trots att jag var såååå trött. Sängen var ju heller inte mkt bättre än sist... nå någonting säger mig att vi kanske ska åka till ett annat ställe nästa gång 😂😂. 

Ska inte klaga på allt för solen skiner och blåste hårt idag så havet kunde vi inte vara i men njöt av allt annat istället. Vi har rätt kul Mojen och jag med mkt skratt och samtal om konstiga saker....Vuxenbaren, solen,drinkar, mat och omgivningen. Mest av allt njuter jag av att värken försvunnit ut ur mina händer och kropp. Otroligt fast det blåst så idag. Hade det varit hemma har jag fått äta värktabletter istället. 

Nå imorgon är en ny dag här i värmen på Fuertoventura och återkommer ❤️Tjingeling