Havet

Smögenbryggan! Ja då var jag där, hade kanske föreställt mej nått annat, vet inte vad men blev lite överraskad av det som var där. 

Vi landade i Uddevallaområdret på fredags eftermiddag på Bokenäset. Mojens kusiner har köpt ett härligt ställe där och vi badade i havet för första gången i år...

Fantastiskt att få insupa kvällssolen på en varm klippa😊 i trevliga vänners lag. Middagen intogs vid halv 11 tiden då kvällen blivit kyligare men med ljus och glada skratt njöt vi till långt in mot natten..

Vaknade till fågelkvittret och sol. En fantastisk stund i livet har helgen varit med glada och härliga möten. Människor vi mött genom att öppna våra sinnen igen för återförening av Mojens del av släkten. Att inte bara mötas i sorliga stunder på släktens begravningar utan att mötas på nytt i glädje och vänskap innan vi alla ska vandra vidare till himmelska höjder själva.

Morsdag var det också och saknade att kunna ringa och berätta för mamma vad vi gjort i helgen. Är mer och mer motståndare till vårt meddelandesammhälle. Vi tar oss inte tid att mötas i samtal längre, vi skickar meddelanden vi Facebook, mess, sms och snappar... men rösten... den man möter i samtalet det finns inte längre. Ja jag ringer inte mina barn heller längre fast jag vill... mest för att jag vill inte störa dem, märkligt nog. Det blir konstigt när man ringer, för oftast har det hänt ngt speciellt då någon ringer nu för tiden. De här mamma och jag hade samtalen om dagen, livet, jobb, vänner, ja de är borta. 

Tänkte på Barbro Svensson då jag lyssnade på minnesgudstjänsten i går. Vet att Malin ringt henne bara för att höra hennes röst...även då hon var borta. Jag hör mammas röst fortfarande, en klar stämma i mitt huvud...för nu är det försent att ringa henne... och snart är det försent att ringa många... så teknik i all ära... samtalen ersätts aldrig av smileys och små hjärtan...inte i min värld. Dags att lyfta luren igen😊och höra hur människan bakom har det...

Nå idag är det en ny måndag solen skiner och jag ska gå blodomloppet i kväll så ska göra denna måndag till en bra dag... vila i Frid Barbro - jag ska försöka bli en mini Barbro idag ❤️

Tjingeling

Ser på dem

Och ler, de fyller mitt hjärta med glädje. Videosnuttar, skratt, småbarnen jag älskar. Barnbilder med ljuvlig glädje fyller mitt förråd. Längtan ploppar upp och får svälja saknaden hårt...

Men idag ler solen igen och kroppen är redo för en ny dag trots gårdagen...en skitmåndag. Efter långledighet över kristihimmelsfärd. Skönt med fysiskt jobb i familjens gemensamma sommarhus. Det skottades grus, krattades, snickrades och målades i solsken och lite regn. Däremellan bjöds det på god mat och skratt. Vila i stillhetens tecken trots arbetet. Utedasset står där så fint nu. Det gick undan och tackade Gud för vår stora bil som kunde frakta dörren så allt blev klart till midsommar som vi ska fira där uppe.

Vi har även hunnit med att vara i norr först för att hjälpa dotten med att få till köket men också för att träffa barnbarnen. Fick många fina timmar med dem❤️. Så mysigt. 

Förrförra helgen åkte vi och startade stugan och vattenmassorna går inte att beskriva med ord i år. Badtunnan ligger i vatten i sjön och hela trädäcket likaså. Båten har vi försökt laga nu och vi får se om det går att flytta ut vattnet i helgen eller om vi får vänta. Iallafall var den helgen en skön avkoppling från vardagen med sol och fågelkvitter. Nu är den årstiden som är så vacker och skör med grönskande knoppar och skir växtkraft. En perfekt tid att njuta och fixa saker inför sommaren. 

En ny helg på landet väntar och ser ut att bli vackert väder igen🙏🏻 Tjingeling och sköt om er❤️livet är nu!