Sedan mamma somnade in där på Hudiksvalls sjukhus. Såg henne framför mig där på sängen i rummet när vi tog farväl och minnesbilden finns etsad i mig fortfarande. Saknar henne varje dag, men tiden går så fort. Livet pågår trots att hon inte finns där. Saknar att ringa och berätta små saker som händer i mitt liv.
Som när förvaltningsrätten ringer och meddelar dagen innan midsommar att jag ska få ha muntlig förhandling i höst. Eller att sonen tagit sin civilingenjörsexamen och fått jobb. Som att döttrarna har gjort fina saker i sina hus. Att barnbarnen växer och blir stora, slutar förskoleklass och ska börja på skolan i höst. Att barnbarnen börjar på förskolan, eller att de har badat och fiskat i älskade sjön där du så ofta satt och fiskade.
Att vi byggt kattgården till killarna och att vi ska göra nya saker där du älskat att vara. Att du inte får sitta på balkongen och spana ut över vattnet är ju sorgsamt. Men ja livet är inte evigt även om man vill det.
Kanske sitter du där med alla andra och ser på oss från ovan och skvallrar om det som händer oss här nere. V har ju också gjort er sällskap nu, hon som du skrivit med i de brev jag hittar efter dig. Nå jag hoppas du fiskar och äter suring där uppe med alla andra älskade jag träffat innan de som du somnat in för gott.
Midsommar har passerat och vi tog katterna i bilen och åkte till Älvdalen och firade helgen. Folke bajsade i buren mellan Leksand och Tällberg stackarn...men sen så fick de sitta i mitt knä och på sätet istället så då gick det bättre. Hemresan blev lite lugnare men fasar för resan till stugan i helgen...förhoppningen är att de ska tycka att saken är lite okej iaf nu då det gick bra förra gången.
Att jag somnade vid 21.30 på midsommar var väl inte en hit. Men huvudvärken var så extrem så hade inget val. Sov väl inte så mkt heller natten innan. Annars var det suveränt med allt mat, sällskap och kändes som att vara på hotell med M som handlat och fixar allt...allt för lyxigt och är oändligt tacksam för det även om det är så ovant.
Så åkte vi hem på lördagen för att få lite tid hemma, och söndagen tillbringades delvis hos L som fått hem sin nya familjemedlem V. En jättego fin valp som var såååå söt. Nu är det många djur i fam som har div allergier.....
Veckan som gått har erbjudit vackert väder och i natt vaknade jag av smällar som lät som ngn som sköt. Med tanke på gårdagens sorgliga besked om polis som blivit dödad kändes det märkligt. Sverige är verkligen osäkert just nu på alla plan. Man avsatte stadsministern förra veckan, Kristersson kan inte bilda regering, så nu är uppdraget åter till Stefan Löfven eller hur det nu var....blir så trött på allt som händer, pandemier, mutationer, dödsfall, regeringskris, skottlossning och dödande, katastrofvärme i Kanada och ja...världen lider på olika sätt.
Vi hoppas på en bra sommar och att pandemiläget håller sig stabilt då nu....vaccinationen för oss är avklarad men vi håller avstånd ändå...än så är det inte som vanligt...
Jag börjar min semester på måndag och ser fram emot långa härliga dagar i stugan.....så tjingeling på er och ta hand om er...livet går ju inte i repris.💓
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar