Måndag igen och ännu närmare jul

Och jag är lycklig. Ja trots den krånglande magen är jag just lycklig...trots allt som varit i mitt liv har jag landat i lyckan över att jag är jag med mitt nya ovana jag. En person som förlikat sig med sin historia, inte sagt att den inte gör ont emellanåt men den är just det. Historia. Där ligger min acceptans att se det, och att jag har möjlighet att göra mina egna val. Att jag är en vuxen människa även i mina val och att jag styr livet så gott jag kan.

Jag ser julklappshögen på bordet, blir rörd av att jag har så många att ge till. Det spelar längre ingen roll om jag inte får  julklappar längre..det spelar ingen roll att julen blir annorlunda i år. Sorgen efter mamma är okej, sorgen är okej. Tårar är okej de behöver ut. Lyckan är iallafall där och tårar kan vara glädje. 

Min lycka och julklapp ligger inslagen i att få vara med min familj på olika sätt. Att inte behöva ha kontroll på morgondagen, utan leva dagen idag. En harmoni över att jag är jag. Med allt vad mitt liv innebär.

Jag är en kämpe, men jag behöver inte kämpa. Jag ska bara följa med livet....