"Mihmet Credo -"Jag tror på mig själv"
torsdag 29 september 2016
Inatt drömde jag om dig
Jag drömde att du bodde i ett rött litet hus med äppelträd och ett tåg som gick förbi vid en väg brevid huset...du var lycklig och jag gick därifrån med en känsla av glädje fast tåget dundrade förbi i expressfart och marken skakade av tåget.... och idag är det tre månader sen du somnade in. Saknaden dyker ofta upp med fina minnen som kortet på dig och Lillmyran nedan... minns dina ord så väl då du sa att du inte var så rynkig iaf... haha Photoshop är bra ibland men talade inte om det utan du fick leva i din tro att du inte var så rynkig...❤️
onsdag 28 september 2016
Då
Är det inte många dagar kvar av ljuvliga september som varit en fantastiskt vacker månad i år. Vädret har varit vackert länge nu. Igår längtade jag till värme och avkoppling så vi bokade en resa söderut då maken har ledigt😃. En vecka med avkoppling från allt måste, all-inclusive mitt ute i ingenstans. Stränder som är milslånga och förhoppningen är att vi får vila, njuta och ta hand om varandra lite mer. Sånt vi inte orkat med under våren och sommaren riktigt. Få göra ett avslut på det som varit jobbigt och komma ikapp våra själar lite. Ni vet..
Ibland måste man vänta in själen då det varit för mycket sa I häromdagen....
I helgen ska vi stänga stugan för vintern och sen återstår bara att stänga stugan i Klitten också. Ska väl uppåt och göra arvskifte men det blir en kort resa då norrut. Sen ser jag fram emot nästa lilla familjemedlem som kommer i nov💞.
I övrigt är jag glad över att gastric operationen fungerat och hoppas att det går bra att åka utomlands med magen också...Får ta det lite lungt med maten så går det nog bra. Vätskeersättning kan också vara bra att fylla på med emellanåt då det är varmt...
Har snart nått 25% i viktnedgång vilket är det som kan förväntas till en början sen får vi se vart jag stannar. 2 år sägs det att man går neråt sen ska det planas ut...och ev uppåt ngt. Vet inte riktigt men får se. Är tacksam iaf för det som är idagsläget. Så ta hand om er...Tjingeling
Etiketter:
gastric bypass,
Längtan,
Resa,
tankar,
utland
tisdag 27 september 2016
Oj vad energi som går åt att
Plocka i mammas grejor...och i mina grejor. Just nu har jag bara lust att ta sopsäckar och hiva ut allt😔men vet att jag ångrar mej sen så... får ta det lite i taget. Drömmer allt möjligt konstigt på nätterna och känslan av att vara jagad fångade mej i morse. Nå vissa drömmar borde man skriva ner om de hjälper till att bearbeta ngt. Nå lägger en bok brevid sängen så får vi se hur det blir.
Igår var det dags att träffa banken för att prata liten lån...har bestämt mej för att renovera stugan och har ordnat en snickare till våren för jobbet. Kändes rätt när jag gick från banken att jag tagit många beslut nu om framtiden. Tror att nästa veckas möte med FK kan vara av vikt med.
Så var jag och vävde och det gick förvånansvärt bra men får se på onsdag om det är rätt. Behöver tid för att kolla allt eftersom jag trott att jag gör rätt men så blir det fel....
Nackdelen nu är att jag blir så rörig när jag ska göra något...har svårt att avsluta utan börjar på nått nytt ställe eller sak så orkar jag inte göra klart och då blir det ännu rörigare😳...nå kanske jag alltid varit så😩 Och nu blir det ännu tydligare.
Har med uthålligheten att göra och den har jag inte just nu iaf... ta hand om er
lördag 24 september 2016
Köpt
Mig en bok idag. Har funderat länge på den. Mamma skrev ju dagbok och ja jag har ju skrivit i bloggen men tänker att det är mer överskådligt med en bok. Så sent blev det men ändå... nu är det gjort.
Gårdagen blev fin men sorglig. Många tankar och tårar för all sorg som dök upp i samband med begravningen för en ung fin man. En man som hade så mkt gemensamt med min son... som också fanns i mina tankar just där och då...jag är lycklig som får ha min familj kvar❤️och ber för att det ska förbli så...för nu hoppas jag att det är slut på sorgligheter på ett tag. Livet behöver balans så mer glädje nu hoppas jag på...
Ta hand om er...
Etiketter:
begravning,
Femårsdagbok,
hopp,
sorg,
tankar,
tro
tisdag 20 september 2016
Tog ett varmt bad och en whisky
I tisdag för har ont i kroppen och halsen...ska ju vara bra med sånt då😉. Vila är kanske bra också...veckan som gick var speciell. Veckan innan likaså. Förra veckan var det bouppteckning som var en pärs i sig då de gjorde fel😳blev stressad av det för att det inte stämmer... sen åkte jag till I och sov. Mkt trevligt att umgås med henne. Sen så sov jag hos yngsta sessan två nätter och var med LillMyran och hennes mamma på dagarna. Hjärtat och själen blir varm av att vara med dem alla men speciellt är det när LillMyran säger Mojmor....och kommer och gosar. Många skratt och fina minnen. Speciellt när vi tittar på byggjobbarna på tomten, grävskopor och allt som händer runt huset. Vi åt sushi och myste, mormors äppelkräm kletades runt i ansiktet då jag sa att det var kräm...😂😂😂ja jag visste inte att mamman säger "kräm" när de smörjer ansiktet...då förvåningen lyste i våra bådas ögon så fick jag förklaringen och ett riktigt gott skratt...ord är komplicerade. Haha. Sov hos I på fredagen igen. Och på lördagen åkte jag hemåt efter att ha också packat med allt som jag kunde ta med hem från stugan.
Så har jag försökt vila ett par dagar för att komma i fas igen. Igår åkte vi på hockey i Leksand vilket blev en pärs då vi hade ståplats och stod helt fel i klacken och jag fick panik då en stor lufsig supporter höll på att tränga ihop mej😩. Så gick ut och maken och jag var överens om att vi ska ha sittplatser om vi ska på fler matcher. Han försöker få mej att bli Leksing...haha.
Nå idag är det fredag igen och det regnar och är grått och vi ska på tredje begravningen i år. Denna gången en ung människa 😥 och har bett om styrka att orka även idag. 2016 har verkligen varit ett avskedsår, men sa ju till svågern efter svärmors bortgång att det inte var över än med begravningar. Och jag fick så rätt, dock hade jag inte förutsett alla
❤️❤️❤️❤️❤️
"Själen skulle inte ha någon regnbåge om intr ögonen rymde några tårar" John Vance Cheney
onsdag 14 september 2016
Två månader
Har gått sen vi hade begravningen. Solen sken från en klarblå himmel då precis som idag då vi träffades på kyrkogården för att sätta ner urnan med mammas stoft. Och där i kapellet stod urnan så fin och solen strålade in genom fönstret . Det var med sorg i hjärtat jag tog urnan och gick till graven där flickorna väntade.
Kramade den lite extra och gav mamma en sista klapp innan jag sänkte ner den till de andra som vilar där. Så nu ligger de där mammorna tillsammans. Flickorna fick besök av en citron fjäril då jag var till kapellet...den var borta då jag kom tillbaka. Men jag såg en citronfjäril då jag lämnade stugan idag och en stor sorgmantelfjäril visade sig innan...den hade jag aldrig sett föränns förra sommaren då barnens farmor dog... Livet är märkligt och så förunderligt hur mycket man kan se om man öppnar ögonen.
Vi avslutade em med en fika på Dackås i Hudik och Lillmyran fick tårta😊precis som hon ville. Så åkte vi till sessa 2 och åt en god middag tillsammans. Sen avslutades dagen med födelsedagspresenten till mig och Mojen. Mums... En hel kasse med gottigt..ost kex,vin, goda charkuterier, choklad, marmelad mm! Mysig avslutning på en gråmulen men fin morgon...
Natti natt och ta hand om er❤️
Etiketter:
födelsedagsfirande,
LillMyran,
mamma,
sorg,
Urnsättning,
älskadebarn
måndag 12 september 2016
Tuff vecka
Tisdagen kom och då var det klippning först, blev jättenöjd med klippningen och ska slänga i henna och lite slingor när jag orkar. Sen var det avfärd mot Friends arena och fotboll. Sverige mot Holland i en WM kvalsmatch. Hade väl inte tänkt mej att åka men maken hade en biljett över så tog den då. Trevligt men kom hem sent på natten...trött onsdag och vävkurs igen. Det gick bättre denna gång så tur nog fick vi på väven iaf. Hann med en fika också med en fotokompis, vilket var trevligt. Energigivande iallafall, trots tröttheten. Så pyssel med allt inför bouppteckning och urnsättningen...visade sig att boförättaren strulat till saken igen, trött och uppgiven blev jag av allt strul men det löste sig till slut så i veckan bör allt vara klart...
Ja så fick man världens chock då man kom från vävkursen på onsdagskvällen . Mojen sa att jag skulle komma in och sitta ner för han skulle berätta något som inte var så kul. Tusen tankar hann flyga ut i knoppen innan han berättar att bonusbarnens kusin omkommit i en trafikolycka under kvällen😔. Det är så fruktansvärt att en ung människa mist sitt liv..och kan inte föreställa mig hur hans familj har det. Plötsligt träffas man aldrig mer och ja, det är ofattbart. Han var lika gammal som min son...värst av allt är alla frågor om vad och hur och varför det hänt. Jag hoppas hans föräldrar får ett svar så att de kan få sörja det som hänt.
Tufft, även om jag inte kände honom väl så finns han och familjen i mina tankar rätt ofta just nu. Sorgen är nära alla dagar känner jag på olika sätt...
Ja så blev det torsdag och träffade arbetsterapeuten igen och efter ert sprang jag på min förra chef på stan igen..har ingen aning om varför jag träffat henne så ofta senaste tiden men nån mening är det. Fick tips om ett jobb också i onsdags så har kontaktat chefen men väntar svar på samtalet...
Fredagen ägnades åt att åka buss och båt i solskenet. For till Eckerö på dagskryss, avkopplande men lite tuff resa igen så.. Lördagen ägnades åt 120 årsfest men det blev en tidig kväll och söndagen ägnades åt att vila! Det blev lite mycket denna vecka och den här veckan kommer också bli tuff, även om det blir inslag av glädje och kärlek också... Nå återkommer om det.. Ta hand om er där ute! Var rädda om varandra för livet är kort ibland 💕
måndag 5 september 2016
Lycka
Ibland upptäcker jag att det är lycka som dykt upp...som när tårarna kommer av sig själv för att man blir berörd och just där och då. I Lördags när jag satt i den stjärnklara natten mitt ute i skogen med 2500 andra så infann sej känslan. Dalhalla levererade magi i form av artisten The Tallest Man on earth med band. Han var inte värdens längsta man men någon som skapade magi där i den kalla natten.
Jag satt där för att sonens önskan var att se honom, hade egentligen inte hört mer än namnet...men ångrade inte en sekund att jag fick sitta där med filten och vantarna. Själen var varm av två timmar med ny magi. Speciellt. Och fantastiskt mysigt att få rå om sonen och hans flickvän just nu. Ja en kväll att ta med sig in i höstmörkret då dagarna blir gråare än idag då solen skiner från en klarblå himmel.
Det kan lätt bli så att jag tappar bort stunderna då solen skiner och världen är okej trots en strejkande hjärna.
Vävkursen började idag. Insåg att det jag tyckt jag gjort rätt blev fel. Känns sådär att man tyckt att man haft koll men inte haft det ändå. Nå får acceptera läget bara, men funderar på hur det ska gå att jobba när man tror man gör rätt och så blev det fel..
Släpper den tanken nu...idag är idag och imorgon är i morgon. Tjingeling
Etiketter:
Dalhalla,
livet,
sonen,
thetallestmanonearth
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)