Nå det går över. Har varit norrut till döttrarna och barnbarnen i flera dagar. Väldigt mysigt med kalas för äldsta dottern och fina dagar med Lillmyran och hennes lillasyster. Visserligen är det skönt att komma hem igen men man saknar dem också nu när man varit där i flera dagar. Vore lättare om man bott nära. Nu är det som det är.
Var också till I och sov, alltid så trevligt när vi ses och tiden rinner iväg när man är där. Vi har bokat en korvkurs i stora staden till våren för att vi ville prova något nytt😊sen ska vi utbyta lite erfarenheter i annan matlagningen där specialitéer finns involverade så att de inte glöms bort 😊. Kul tycker jag.
I övrigt fick Mojen klartecken på att allt var bra med ❤ igår. Lycka över det och så skönt att de förändringar han gjort gett resultat. Vi fortsätter på den vägen framåt... själv har jag ingen tid innan sjukskrivningen går ut hos min dr...vilket gjorde mig lite fyndersam men får lösa det i veckan...har smått börjat på fundera över jobb och utifrån att hjärnan blir smått frustrerad då det blir mkt fortfarande så vet jag att jag kan inte ha ett jobb där det är för mkt längre. Igår pratade jag med en kille på Telia butiken och förstod inte vad han sa där då han skulle förklara hur tv tjänsterna mm fungerade... hjärnan brann ihop och jag stoppade honom och gick ut...
Insikten av att jag inte kunde lyssna och få ihop det dök upp... så ska jag jobba med nått måste jag kunna det sen förr.. eller få ta det väldigt lungt och repetera flera gånger tills det sitter där... då kan det fungera igen... ja nå en dag i taget tänker jag om det här.. och frågan är, är jag redo än att kliva ut än?? Vill men är fundersam utifrån att kroppen och knoppen inte samarbetar riktigt än..Tjingeling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar