Så fina

Åkte och hälsade på mina barn och barnbarn i helgen. Fick förmånen att träffa den nya familjemedlemmen Lilltroll för första gången. Hon var så fin och åt sov och låg och kikade på omgivningen. Verkade väldigt nöjd med allt. Jag ägnade tid åt Lillmyran och det var mysigt. Vi hade en fin dag tillsammans och är tacksam för det.

Igår var det terapi och sen läkarbesök igen. Fick ont i magen innan för att jag skulle träffa en ny doktor och sov inte allt för bra under natten. Han var trevlig och är inte riktigt nöjd med utgången av mötet. Han ville att jag ska börja medicinera igen, vilket jag inte vill...tycker inte det är någon större skillnad mer än att jag inte mår bra av pillren😔. Tog sömntabletten jag fick igår och sov konstigt i natt. Supertrött idag hjärnan känns ännu svampigare idag.. och var tveksam till att börja min medicinering på morgonen...tog en tablett iaf och ångrar mej redan. Blev ännu tröttare och svampigare... vill vara klar i knoppen.

För även om jag blir trött efter en helgs aktivitet och behöver vila mig efter det är ju hjärnan iaf mer klar. Även om den inte klarar svåra aktiviteter som att komma ihåg vad jag läser eller så. Det kändes svårt att snabbt svara på hur det kändes nu mot förr och förklara i exempel där och då. Nu när jag landat i hemmet och fått reflektera kan jag känna att jag blir stressad i situationen  hos doktorn och därav inte kan beskriva hur det är... för egentligen har jag inte stått på ruta 1 utan kommit en bit på väg. Det inser jag när jag får fundera en stund...

Jag gör ändå saker men det går inte lika fort för jag är tröttare. Men jag tror vi inte nådde riktigt ända fram igår med allt. Vi var överens om att jag var utmattad mer än deprimerad vilket jag känner är helt korrekt. Ångest har jag och undviker vissa saker, men tror det har mer med min personlighet att göra än att jag skulle ha social fobi eller liknande ångestsyndrom. Att medicinera mot ångest känns märkligt, nu när jag vet att jag har ångest och kan lära mej hantera det utan medicin...tycker nog att det är bra att kunna förstå när jag får ångest och jobba med den istället för att dämpa känslorna. Det har jag gjort allt för mkt av i mitt liv, och det har ju inte fungerat. Då är det dags att börja ändra på det som inte fungerat. 

Vet att jag har svårt i vissa situationer men det beror mer på saker i mitt liv som skapat dem och gett påslag av ångest. Att som barn utsättas för saker andra vill att man ska göra kan stjälpa vem som helst och när man förstår det kan man ju lära sig hantera situationerna i nuläget annorlunda.

Bad om ett tyngdtäcke. Och han skulle höra om möjligheten till det. Sen ser jag att jag är bättre idag än förra hösten. Det kunde jag tyvärr inte förklara igår, stressen blev för stor... just då. Är sjukskriven till feb igen och pratade med FK idag. Ja tar en dag i taget och jag vet inte om kravet läkaren la på mig innan jag gick ska vara kvar för det stressade mig mer. Han vill att jag går en mil om dagen...idagsläget har jag fullt upp med att komma ut och gå varje dag en bit. Var och styrketränade på vc igår och gick på löpbandet i 30 min... idag har jag träningsvärk vilket är normalt och bra. Jag hoppas att jag kan öka gången under semesterveckan som jag ser fram emot...och inte vill äventyra med mediciner som trubbar min upplevelse..

Så nu bestämmer jag att avvakta medicineringen tills jag kommer hem från min semester. Bestämmer att jag är vuxen nog att avgöra det faktiskt...Tjingeling