Livet och döden

Vi fick en fin måndagsförmiddag mamma och jag trots allt. Jag skrev ner viktiga saker och vi pratade om det som kunde komma att ske. Om hon var rädd och hade ont men så var det inte sa hon. Hon önskade att Gud skulle ta emot henne när det var dags.  

Under tisdagskvällen brakade åska och blixtar ner, himlen var mörk och tänkte att Gud talade om för mig att min och mammas önskan om att få somna in snabbt inte skulle uppfyllas just då...för bara en stund senare sken solen igen....och mamma kämpade vidare under natten och dagen...onsdagen den 29 juni kom och till slut somnade hon in så stilla och fridfullt vid 20 tiden.Jag är oändligt tacksam för att jag kunde vara där så hon inte var ensam. Märkligt nog är det nu jag blev tacksam igen för att jag var sjukskriven.Det är något märkligt i döden, liksom med livet när man föds...något som är svårt att sätta ord på...om man aldrig varit där...mina barn har löst av varandra och de hjälpte mig genom dagarna. Mojen var tvungen att jobba men har funnits nära ändå när jag behövt. Känner en enorm tacksamhet mitt i kaoset av känslor över det jag upplevt. Svärmor först och nu mamma. Är tacksam för att mamma slapp flytten dit hon inte egentligen ville...hon sa även att jag skulle få många roliga stunder då jag skulle rensa ut hennes hem...vilket jag redan fått.Hennes humor får mig att le mellan tårarna och läser de femårsdagböcker hon skrivit och som vi haft diskussion om...och ler...för minnen som vi haft finns där, saker jag glömt, tacksamhet över barnen och mig...en del av hennes liv som jag kan värdesätta i min sorg just nu. 

Är förundrad över humlan som tog sig en kik in på 8 vån...jag pratade med den och det såg ut som den bara tittade till oss...märklig upplevelse...så vi får se om det kommer fler humlor eller vem/vad som kommer nu....Mamma har lovat att ge sig tillkänna på något sätt och vi får se på Bröllopet....och när Lilltrollet kommer i november då vet vi nog...och ja Mamma hann se bilden från ultraljudet på förmiddagen innan hon sa att hon skulle gå och vila en stund...

Avsked är svåra men glädjen över oss två är större än så...Just nu är jag trygg,stark och tacksam över min fina familj, mina älskade barn❤️....jag har det bra trots allt mitt i kaoset....