Det ser ut som vispad grädde och jag undrar hur änglarna har det ovanför mig. Ljuset är starkt och himlen är blå och det är nog en fantastisk känsla att sväva fritt här uppe. Jag funderar på om barnens farmor och farfar hittat varandra idag, och om de har det fint här uppe och har fått frid. Att de försonats igen.
När B skulle fylla 85 i juli tog jag borstnejlikorna från stugan och for till honom då jag visste att de var de finaste han visste. Vi sågs en kort stund och när jag fick en kram då jag gick, förstod jag att det var den sista gången vi sågs.
Det var det för i dag fick jag budet om att han hastigt hade dött.Vilket är tufft ,men är glad över att han slapp lida länge. Vi vet att vi ska bort en dag men inte hur eller när. Jag hade bara en märklig känsla häromdagen om att det skulle bli så här tyvärr. Det är sorligt men också en del av livet här på jorden.
Det blir tomt efter dem....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar