På sista tiden har jag känt att allt som skulle ge energi har tagit så mycket energi att göra så det har inte fyllts på så mycket... kan kanske bero på allt runt mig som oförutsett hänt också som tagit hårdare än jag trodde.
Mycket på jobbet har sugit energi på sistone, och kände för första gången att det inte var kul att gå till jobbet. Negativiteten gjorde mig stressad. Och att kunna välja arbetsuppgifter stressar mej märkligt nog. Det är för att jag för första gången känner mig sedd och lyssnad på av en chef som visar respekt inför faktumet att jag inte orkar. Det är så ovant att bli sedd och få möjligheten att välja. Mycket uppskattat av mig men svårhanterat. För jag är inte van att få välja, även om jag ofta valt så har det inte varit medvetet för min skull... utan för att jag följt ett beteende att passa in. Rätt skönt att upptäcka nya saker hos sig själv ändå.
Nu står jag i ett nytt läge i livet, jag har ett bra liv, älskar människorna jag har i det,men känner också att jag behöver mer tid för dom som inte finns med i vardagen. Och framförallt med mig själv mer. Att hinna vara jag där i allt vardagliga. Att möta ca 100 personer varje dag kräver egentid. För att ladda om så att man orkar möta både sig själv och andra.
Kan förstå att det inte är enkelt att förstå situationen för de som inte har samma situation som jag... knappt att jag förstått den själv... men tror att bruset från omvärlden gör att vi alla behöver mer tid i bruset av vinden och tystnaden. Att ögonen behöver vila från mötet med bruset i sociala medier, tv och folkmassor. Att få en stund i egenreflektion och vila kropp och knopp..hitta det där ”lagoma” för att orka.
Nå det var min reflektion idag... nu ska jag vila en stund i kärlek till mig själv... en övning jag hittat och som var väl så jobbig att göra.. men också nyttig kände jag. Tjingeling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar