Idag är det julafton och många är de som sitter uppe i himlen och tittar ner på oss andra som tänder ljusen idag för att de ska se att vi tänker på dem, trots att vi lever vidare och firar jul i år också. Våra liv är inte de samma längre utan dem som lämnat oss, de har speglat en sorg i våra hjärtan och en saknad. De lever med oss för alltid fast vi inte kan säga dem hur mycket vi älskar dem i fysisk närvaro längre. Men vi kan glädjas åt att vi tyst kan viska i stjärnnatten hur mycket vi fortfarande älskar dem och känna en vind som smeker oss och bekräftar att de vet trots allt.
Läste hos bloggen Carpediem att Sven-Erik inte finns hos henne länge, och det gör mig ont att läsa, samtidigt ser jag att sorgearbetet kan börja efter en lång och hård kamp för henne och dottern. Att se att S-e fått frid i sin kamp och känner med dem alla.
Men
Jag känner oerhörd tacksamhet att få fira mamma idag, 90 år är stort för mig. Att hon är med oss just idag och att vi får fira den dagen med släktens yngsta och äldsta. Det glädjer mig att det blir så. Men ändå finns där en tanke till bonusarna och deras familjer idag då det är deras första jul utan sin mamma. Jag är glad att deras pappa är hos dem idag även om jag kände ett stick i hjärtat när lilla E frågande varför jag skulle åka bort över jul...hade i den stunden gärna delat mej i två bitar. Men ja som sagt, det blir jul ändå för oss alla. Och det är upp till oss att göra den till den bästa av jular i dagsläget.
Det är svårt med olika familjer, och vi är inte riktigt där som i filmen, Tomten är far till alla barnen, även om det närmar sig ;-)...skojar.
Så med de orden önskar jag Er en fridfull jul, och var rädda om Er!
1 kommentar:
Hoppas ni fick ett fint firande. 90 är är värt att fira, det är många levnadsår det. Kramar
Skicka en kommentar