Jag

"Jag älskar dig så mycket att mina andetag smälter snön i din närhet"
Di

Det gick bra

att avbryta kursen, utan att det kostar nått, och jag har nu 2 kursavgifter betalda och kan gå när jag vill och hittar något som är till nytta för mig i jobbet. Eller blivande jobb. Vad än det må bli för något.

I onsdags fick Mojen sms om att vi kunde hämta vår nya soffa :) så det var att fotografera vår gamla soffa och lägga ut den på blocket. Kl 5 hämtades den och vi fick upp vår soffa under kvällen. Ljuvlig att mysa i :). Sen så var vi och kikade på ett nytt soffbord då det gamla var för stort för att ha nu. Ska hämta det i em.

Har också börjat skanna in en del av mitt tidigare liv. Barnens pappa fick aldrig korten då vi separerade för jag tog alla. Han behöll våra diabilder. Jag vill skanna in dem också, men det har inte blivit av än.Och jag har alltid tänkt att jag har tiden kvar....men ja, omständigheterna förändras och ibland vet vi inte riktigt hur mycket tid vi har kvar tillsammans.

I ärlighetens namn har det kanske också varit så att jag inte orkat skanna in dem, för trots allt så har ju inte livet tillsammans med barnens far alltid varit dåligt, och det har varit många stunder som ploppat upp i minnet då jag skannat nu. Det är känslosamt även om jag har en fantastisk man och ett bra liv idag så finns det en sorg över att livet inte blev det man tänkte när man träffade barnens far.

Mest kan jag känna en sorg över att vi inte orkade kämpa tillsammans utan att jag ensam fick ta mig igenom allt det som hände mig och livet.Att vara ensam utan sin bästa vän i det svåra som väntade mig. Jag var tvungen att rensa i mitt inre och den resan var tuff. Då kände jag mig väldigt vilsen och bortkommen. Då gjorde jag saker som jag ångrar idag och troligtvis aldrig gjort om jag vetat vad det skulle innebära för mig och min framtid.

Men det är tid som aldrig återkommer och jag har lärt mig att värdesätta det jag har idag. Så jag har lärt mig något av allt det som skedde iaf. Det är lätt att se när man förstår, men svårt att se när man inte förstår....

Dock, livet är en resa på många slingriga stigar och stora fallgropar...men det är det som skapar människan till den hon blir. Utan att grotta tillbaks i livet och lära mig se det som inte alltid blivit bra, hade jag aldrig varit här idag som den jag är. Jag har fått förståelse för varför jag blev jag och varför jag gjorde som jag gjort.

Jag har också med glädje tänkt tillbaks till de fina ögonblick som finns dokumenterade i kort och känner en stor tacksamhet för att de finns så jag kan se de ögonblicken.

Livet är en gåva och mitt ansvar att leva så bra som jag bara kan. Idag och i morgon oavsett vad som händer. Som Laleh sjunger...en stund på jorden....jag var där...

Ha en fredag alla

Tjingeling

Kurs

då var det dags för kurs igen och nu efter halva dagen inser jag att det är inte alls rätt för mig att administrera serverfarmar :( så...vet inte hur jag ska lösa problemet just nu....ska kolla med företaget i morgon hur vi gör.

Tjingeling

ord som sårar

ibland kan min mamma säga saker som sårar så hårt....och jag vet inte varför jag blir så ledsen över det. Ibland träffar orden som slag i hjärtat och jag kan inte stå emot att det går rakt in...

varför är det inte enkelt att ha en mamma?Är det för att allt ska bli lättare den dagen hon inte finns?


jag bara undrar...

Rädslan

En dag kommer åldern i kapp oss, oavsett vi vill eller inte. En dag kanske vi inte minns gårdagen. Vi kanske inte kan varesig tvätta oss eller torka oss. Vi blir oförmögna att använda våra förmågor att vara kreativa och komma ihåg vad vi ska göra, eller vill göra. Helt plötsligt är vi beroende av andra som hjälper oss och när vi sitter där och väntar på det som aldrig kommer tillbaka, då är det lätt att tro att livet snart är slut.

För hur ska vi någonsin återfå allt det som livet tidigare har gett oss då? När allt är förbrukat återstår bara det som är rädslan och den eviga väntan på döden. Men när och hur den kommer är det ingen som vet.Hur svår blir dagen där och då? Det är en rädsla som jag bär. Att allt tas i från mig, det som är livet, förmågorna, tankarna,vännerna, och att klara livet på egen hand med andras hjälp. Ensamheten i väntan på att få dö. Det gör mig rädd. MEN, tänk om det är just det som faktiskt är livets mening, att inte längre kunna leva utan blt färdig med allt det som varit, att det är just det som gör döden till en befriare att få gå vidare till något annat och nytt. Tänk om jag förbereds för livets avslut just genom att tappa det som varit och bara känner en stor lättnad den dagen då livet tar slut. Den dagen kanske jag faktiskt inte längre är rädd, för jag har gjort allt jag kunnat så länge jag kunde....

Ta chansen att leva livet idag för morgondagen vet vi inget om...

Tjingeling

Host och skvalp

Gillar inte att hostan aldrig ger sig och att ja känner mej halvförkyld hela tiden..har vätska i örat som skvalpar omkring..inte mysigt med att inte få ut det. Har försökt allt.

Tog och dammsög och torkade golven och försökte få lite helg fint. Tog också in cykeln från balkongen och vävstolen åkte ut. Får ta tag i den sen igen. Ska ha kurs nästa v och sen ska jag åka norrut igen och då blir det inget vävt iaf. Vävkursen börjar i feb. och väntar tills dess. Så fort vi får ett förråd så kan jag ju ta ut en del grejor och väva på stora vävstolen istället. Tror mer på det än den lilla just nu iaf. Vi får se vilket som blir bäst.

Idag är också en mkt speciell dag...stora dotterns födelsedag ! Jag fattar inte att det är 29 år sen hon kom till världen , denna fantastiska varelse. Jag minns hur enormt glad jag var trots komplikationerna vid hennes födsel. Hon var precis så som jag ville att hon skulle vara, med stora ögon lika sin far...ett litet mirakel. Hon har blivit en vacker dam med skinn på näsan, hon vet vad hon vill och jag hoppas hon lever det liv hon vill ha!

Grattis till dig min älskade Stora prinsessa vi ses inte idag men du finns i mina tankar!!

133 st

Sökande och nu återstår en väntan på besked om jag är en av de 18 som  intervjuats och får erbjudandet om jobb....tuff värld att slåss i...men hoppet! Det finns allt kvar även efter  idag !!
Tjingeling

Svar

jag var in på röntgen i fredags, och igår fick jag besked. Det stod....Röntgen visar tecken på artros.Och inte mer än att jag skulle ringa doktorn..hm...sagt och gjort, ringde och fick svar på att det var vänster knä som krånglat ett tag och att provsvaret inte visat något tecken på någon reumatiskt. Skönt det då iaf. Artros har ju många och ja, får se till att fortsätta röra på mig som jag gör och lite till. Ta in cykeln från balkongen och cykla utan belastning för att få igång knät igen som man rekommenderat tidigare. Så ringer doktorn nästa v....

Ja, idag har jag vävt lite i bordsvävstolen, virkat klart en mössa, städat i pappren och kastat en del. Plockat fram en del till morgondagen ;)...ska förbereda mig mer i morgon förmiddag....ta fram allt det bästa till dess...Spännande :) blir det.

Känner mig lite ruggig i kylan och har hosta...lite sådär ruggigt som om man skulle bli förkyld...MEN det har jag varken tid eller lust med så det så! Jag ska vara pigg och frisk nu inför stundande kurs och annat skoj...

I övrigt så försöker jag motionera varje dag nu min Fitbit inspirerar mig till att uppnå mina mål varje dag och har gått snitt 10300 steg varje dag under sista veckan. Så känner mig mycket nöjd med det :).

Har också minst 30 min snabba steg varje dag, så där har jag fått upp både puls och svett. Ska bli spännande att se vart jag landar i april på konditionstestet igen. Hade ju förbättrat mig marginellt men ändå...det har ju inte blivit sämre iaf :)

Positivitet...Japp

Tjingeling

Måndag igen

och helgen har gått i rasande fart igen! Tänk, det säger bara tjoff så är den över. Förra veckan gick åt att söka jobb eftersom jag fått nej tack på två praktikplatser. Sen så var det lite pyssel att plocka ut julen igen, motionera och sköta om sig dessutom. Jag har fått en rutin i att möta upp Mojen från jobbet, jag kommer ut och får mina steg vilket är bra. :) Så hinner vi också prata lite om hur det varit under dagen på vägen hem.

Gick förbi biblioteket och kollade om det fanns några intressanta böcker, vilket det ju fanns. Flera stycken fick följa med hem. Lördagen gick åt till kalas och sen blev vi bjudna på 3 rätters middag hos L & M, mums vad gott det var! Jätteglad över det faktiskt. Var också mysigt att träffa alla på kalaset också :) det var ett tag sen vi sågs. I går var vi och hälsade på svärmor, plockade undan i förrådet, njöt av film och slappade hela dagen faktiskt. Skönt det också.

Idag har jag haft J här och gått igenom lite av Photoshop Elements och hur man sparar bilder....känner att jag är nog inte allt för haj på det jag heller men vi fick iallafall fika och surra en stund.

I övrigt ska jag försöka förbereda Pysselvännernas antågande idag....det är min kväll i kväll och vi ska virka. Ska surfa lite efter mönster så får vi se vad jag hittar...

Sköt om er där ute i kylan!

6 januari 2014

Ångestladdat?

Snart är vardagen här igen, efter en lång ledighet för många...Ångest över att återgå till vardagens jobb.... För mig vore det lyx att få ha rutinen att få gå till ett jobb, att få vara till nytta igen...jo visst jag har det urbra ändå just nu, men min ångest ligger inte i att återvända till ett jobb, utan i att hitta ett nytt jobb. Att bli ratad och bortvald. För mej skapar det ångest....jag vet att en dag löser det sig men just nu har jag svårt att förstå andras förfasande över att återgå till sina jobb...synd men så är det. Förstår att det är tufft för dom som jobbar, och då tänker jag, vore det inte en samhällstjänst att folk som vill jobba kunde dela alla överarbetades bördor? Ibland finns inget rim och reson i resonemanget...

Nå jag får ta en dag i sänder just nu för förkylningen bröt ut i natt...kanske plockade jag av dottern den igår när jag körde lite "healing" och akupressur...hm ja vem vet 😉

Tjingeling

2014 och årets 1a dag

En skön dag med lång promenad och bara vara i hemmet efter det....precis så bra som årets första dag kan vara! Tjingeling