Två dagar fyllda av intryck

Högbo var en höjdare, god mat, trevliga kollegor, och nya tankar. Även om jag i sammanhanget är osocial, lite avvaktande och tillbakadragen innebär inte det att jag inte ser och hör det som sker runt omkring mej.

Tvärt om, jag ser och hör mycket :0) lyssnar intensivt emellanåt, och jobbar mycket med mej själv istället för med andra. Tittar på vart tar vägen, vägen, som jag skrev på tavlan under föreläsningen vi hade som handlade om När vindarna vänder. För det är den stora frågan just nu, VART TAR VÄGEN, VÄGEN?? Vart är min väg på g, vilka hinder finns det på den, hur kan jag tackla dom på bästa sätt. Vart leder den vägen jag väljer nu, och kan jag förbättra mina odds mot en ny arbetsmarknad?

Jo, det tror jag absolut och efter gårdagen och kvällens enormt bra föreläsning av Olof Röhlander som handlade om "Det blir alltid som man tänkt sig" så är jag fylld av energi inför kommande utmaningar i mitt liv. A och R var med mej på föreläsningen och jag önskade att alla mina kollegor fått den energiboost vi fick där under den 2, 5 timmes långa föreläsning som kändes som en timme...

Att våga se att framrutan är större än backspegeln, och att det är bra att kika på det som varit i backspegeln, men att framtiden ligger i framrutan. Jag kan aldrig bli säker på att jag hamnar rätt, men det värsta som kan hända är att jag får söka nya stigar att gå. För vägen slutar aldrig, den är livet. Livet som vi har att förvalta, livet vi har fått för att leva, idag och i morgon, tills den dag då våra livstrådar tar slut.

För förr eller senare kommer de att göra det, livet är inte oss eviga, det är oss till låns, och vår uppgift är att förvalta det liv vi har så bra som vi kan göra det med de resurser som vi har tillhands. Jag skulle kunna fortsätta att leva i min rädsla över att allt inte blir som jag vill, eller att jag ska bli lämnad ensam, eller att nått annat händer som jag i min vildaste fantasi inte kan föreställa mej.

Jag kan inte kontrollera var minut jag lever, eller det som drabbar eller inte drabbar mej, jag kan bara styra mina tankar till att släppa rädslan och falla fritt ut i utvecklingen. För det är ju det som väntar, jag ska utvecklas och det kan jag göra genom att vinna den inre matchen mot mina rädslor.

Jag ska fokusera på lösningen inte på problemet.Det är ju det som tillför mig energi. Jag ska också fundera på

1. Vad lägger jag min energi på?
2. Vad är målet?
3. Är det till hinder, eller är det till hjälp för mig?
4.Vad triggar igång mej?
5. Vad mår jag bra av?
6. I vilken miljö är det?
7. I vilket företag skulle det isåfall vara?
8. Vilka är konsekvenserna med alternativen jag har?


Sen fick jag med mig en sak av Olof som jag ska reflektera över, och det är följande 3 bra saker

Det du fokuserar på får du mer av!
Rätt attityd är viktigare än rätt resurser!
Tänk om det blir som jag tänkt mej- vad har jag då tänkt mig?!

De ni...kan ni reflektera över! Tjingeling