över att mailen från Bloglovin slutat att fungera :( får inga mail då bloggarna uppdateras. Surt sa räven..och vet inte vad det är som är fel. Nå..det får jag fundera på kanske...eller inte.
Idag fick jag kvittot på att man mottagit mitt beslut om att inte byta anställningsort. Skönt att vara av med det beslutet tycker jag. Att börja om på något nytt. På någon annan arbetsplats en dag. Vad när eller hur kan jag inte säga, och känner mej ovanligt lugn just nu, vilket man påpekade på uppföljningen igår. Jag har landat i att jag har fibro, men att jag inte behöver vara fibro.
Jag har accepterat att det är såhär och att jag ska göra det bästa för att lyssna på kroppen och höra vad den vill. Jag har också accepterat att jag inte kan göra allt i hundra hela tiden, och känner mej tillfreds av mina tankar och livet ändå just idag. Då är jag nöjd med det. På smärtrehab kan dom inte erbjuda mig något mer, men jag behöver gå ner i vikt säger dom. Ja det vet jag också och mina försök har misslyckats så, vi får se vad jag kan få hjälp med. Hon var förvånad över att jag kommit så långt i mina tankar och kallade mig modig :) för det krävs mod att förändra...och det har jag gjort...roligt att fler märker skillnad :)
Jag längtar iaf till nästa vecka då jag ska träna igen :). Crosstrainer är min grej känner jag. Löpis är ok, men inte alls samma som Crosstrainer. Synd att man inte har plats hemma för en sån också :) nå...jag får se hur länge sjukskrivningen blir. Jag ska träffa doktorn igen i dec och se hur läget är. Jag har också en jobbintervju inbokad så, man vet inte vad som händer frammåt. Är glad att jag fått ha den här tiden för att hämta igen mej.
Det är också klart att mannen ska vara ledig fredagar nu fram till maj, jag tror det blir bra, och håller tummarna för att de ska klara krisen nu och att det vänder i vår.
I morgon bär det av norrut...till mina underbara barn och min familj :) ska bli mysigt. Att göra lite advent hos mamma väntar också, sen så ska vi kika till bävern...hm...hämta studioutrustningen hoppas jag också att kunna göra så jag kan ta lite kort i vinter inne och slippa åka ner till fotolokalen. Nu ska jag hämta tvätten. Ha en fin morgondag! Tjingeling...och hoppet lever!!
torsdag 29 november 2012
tisdag 27 november 2012
Dagarna rusar
och jag har fått syfnatt :) jag har sytt mössor i parti och ja,och du kanske ska börja att sälja dom du sytt innan du syr fler sa mannen :) haha...NÅ jag har kul, och det är värt mycket, att sitta och njuta en stund. Det behöver jag faktiskt nu. Hostan har inte gett vika helt och tänkte träna idag men inser att jag får ta det lite easy med det just den här veckan då. Så ägnar mej åt mössor, vila och att njuta mellan allt tungt som är just nu. Det är tufft att vara på jobbet just nu men ja jag tar en dag i taget och fick ett trevligt telefonsamtal idag :) och så sålde jag sängborden :) en bra dag sammanfattningsvis
NU är jag trött och ska knyta mej i sängen...ha det bra där ute...tjingeling
NU är jag trött och ska knyta mej i sängen...ha det bra där ute...tjingeling
söndag 25 november 2012
Söndag igen
veckorna springer förbi och snart är det sommar, ja, klart vi ska fira jul däremellan också. Idag har jag varit i studion och fotograferat barn. Fick ju lite inspiration av gårdagen, jag vill ju träna också. Blev irriterad över att jag fick suddbilder och blixten inte ville som jag..typiskt stress, och tillslut kom jag i fas....tack och lov, men då hade ju de små barna tröttnat för längesen...
sonen brukar tröttna efter ett tag så ja, jag får väl träna på vuxna som inte tröttnar då...eller hur!!
Jag fick iaf några bra kort så jag får vara nöjd med dem. Nu ska jag lägga mej i soffan och se på tv...tjingeling
sonen brukar tröttna efter ett tag så ja, jag får väl träna på vuxna som inte tröttnar då...eller hur!!
Jag fick iaf några bra kort så jag får vara nöjd med dem. Nu ska jag lägga mej i soffan och se på tv...tjingeling
lördag 24 november 2012
En härlig dag
Trots att jag varit kass i hostan flera dagar så när jag vaknade i morse så kände jag mej bättre!! Lycka för som jag har svettats och hostat i 3 dagar har varit obeskrivligt...och jag visste ju att fotomässan var på g...och eftersom jag och I bokat in oss sen länge hoppades jag på att bli så bra att jag kunde åka. Så idag klev jag upp halv 6 och nu är jag trött efter en dag fylld av upplevelser,inspiration, foton som gett mig passionerade tänk om framtidens foto och annat hemligt :-). Fick dessutom uppleva att bli fotograferad av Morten Rygaard....svartvitt och ska användas till mitt CV :-) . Har ju en tanke om att erbjuda mina kollegor att få fotograferas för ett CV. Så får jag träna :-)...nu är jag på väg hem..dödstrött med lycklig....tjingeling
Published with Blogger-droid v2.0.9
torsdag 22 november 2012
Tyst dag idag
Efter gårdagens smärtföreläsning dog jag i soffan med min hosta, det började kännas värre så tog lite slemlösande och sen har jag hostat och hostat ut en massa obehagligt skit så, natten gick halvdant och insåg i morse att jag skulle inte kunna prata i telefon på jobbet så jag är hemma idag...trist för jag ville träffa kollegorna och höra hur dom haft det i veckan. Men somnade om och nu ligger jag här i sängen och svettas och kraxar. Vila är kanske det som jag skulle gjort redan i måndags och tisdags...men tyckte att jag mådde rätt ok då. Kändes som det tog om nu men nog om det. Jag får vila helt enkelt.
Det var spännande med smärtföreläsningen igår, blev dock irriterad över en kille som satt brevid mig och som spelade spel på sin telefon hela 2a föreläsningen...undrar hur hans sambo/fru/ flickvän tog det??
Att ens partner beteer sig på det sättet när man är på en föreläsning som ska förklara vad som händer ens käraste finner jag bara som höjden av ignorans. Varför ens följa?? Jag kan förstå att tjejen mådde dåligt...nå..nu ska jag kanske inte generalisera hans ointresse, men jag blev förvånad. De flesta verkade iaf intresserade av föreläsningen. Men som sagt man reagerar väldigt olika på saker som människa och ingen är lika i sina reaktioner eller sitt handlande. Jag var glad att Mojen ville följa med mig iaf och att han lyssnade på vad som sas. Sen kanske det är så att jag inte berättar alltid om att jag har ont eller så för det är ju inte till gagn för varesig mej eller honom att jag mår olika olika dagar, utan jag försöker se det som jag kan göra iaf
just den dagen istället för att fokusera på vad jag inte kan göra för att jag har ont.
Kanske beror det på alla dagar med friskgymnasten E och min egen resa som gett resultat. Att jobba med sig själv är otroligt spännande och häftigt. Att få möjligheten att utvecklas och se sina mönster är coolt.
Men så är det också en del av mig själv som är så, att undersöka och hitta nya vägar. Igår såg jag dessutom ett jobb som jag blev oj...inför...där skulle jag kunna tänka mej att vara :0) så sparade den till ett senare tillfälle då de just nu sökte en kompetens som jag kanske inte riktigt har, men framtiden vet jag inte ngt om!!
Jag blir också klarare och klarare med i vilken miljö jag vill vara och tyvärr, har det väl varit så att jag inte alltid kunna välja, men nu har jag den möjligheten att jobba med människor som kan uppskatta det jag kan bidra med.Ibland reflekterar jag rätt rejält när jag läser om mobbing i olika sammanhang, och inser att det börjar med de vuxnas föredömme. Om föräldrarna ignorerar vissa personer i sociala sammanhang är det säkerligen så att barnen också lär sig hur de ska göra. Jag kan förundras över de subrupper som finns dels på min egen arbetsplats men också på andra ställen.
Där männsikor helt enkelt ignorerar vissa personer i sina samtal vid fikastunderna eller i gruppdiskussioner. Det blir tydligt när man är få i fikagrupperna. Och det är sånt man får lära sig att leva med. Alla passar inte ihop, men för det behöver man inte prata skit om de man inte tycker om eller uppföra sig som de inte finns. Man väljer inte sina arbetskamrater, de får man på köpet på en arbetsplats.
Däremot väljer man hur man förhåller sig till sina kollegor och det är en del av det sociala spelet som finns på en arbetsplats och jag är faktiskt duktig på att prata med alla oavsett vad jag tycker.
Varje individ har något som är bra, och jag kan lära mej av dem. Sen kan jag välja vidare om jag vill fortsätta utforska dem privat eller inte. Det är mitt val. Sen innebär det inte att jag inte gillar personerna som kollegor, vi kan ha olika intressen, ålder eller oavsett. Men jobbar vi ihop måste jag respektera människan som finns bakom fasaden också. Ignorans är ett stort vapen, och du som läser kanske också använder dig av det? vad vet jag. Jag dömmer inte, jag bara reflekterar över fenomenet och kan känna att Facebook är ett bra socialt medie för att "ignorera" männsikor och jag gillar det mindre och mindre.
Är man vännner på FB då är allt bra, men i min värld är det inte så, jag tycker om människor jag inte har på FB också. Men det har liksom blivit en "status" att ha så många som möjligt på FB för då finns man. Ja, man kan reflektera öve mycket när man är hemma, vilket inte alls leder någonstans iaf. :0)
Så jag ska göra det som ger mig kraft, vila och njuta av en god bok av Olof Röhlander istället....Bli en vinnarskalle torde vara nått jag ska ägna mej åt istället! Tjingeling
Det var spännande med smärtföreläsningen igår, blev dock irriterad över en kille som satt brevid mig och som spelade spel på sin telefon hela 2a föreläsningen...undrar hur hans sambo/fru/ flickvän tog det??
Att ens partner beteer sig på det sättet när man är på en föreläsning som ska förklara vad som händer ens käraste finner jag bara som höjden av ignorans. Varför ens följa?? Jag kan förstå att tjejen mådde dåligt...nå..nu ska jag kanske inte generalisera hans ointresse, men jag blev förvånad. De flesta verkade iaf intresserade av föreläsningen. Men som sagt man reagerar väldigt olika på saker som människa och ingen är lika i sina reaktioner eller sitt handlande. Jag var glad att Mojen ville följa med mig iaf och att han lyssnade på vad som sas. Sen kanske det är så att jag inte berättar alltid om att jag har ont eller så för det är ju inte till gagn för varesig mej eller honom att jag mår olika olika dagar, utan jag försöker se det som jag kan göra iaf
just den dagen istället för att fokusera på vad jag inte kan göra för att jag har ont.
Kanske beror det på alla dagar med friskgymnasten E och min egen resa som gett resultat. Att jobba med sig själv är otroligt spännande och häftigt. Att få möjligheten att utvecklas och se sina mönster är coolt.
Men så är det också en del av mig själv som är så, att undersöka och hitta nya vägar. Igår såg jag dessutom ett jobb som jag blev oj...inför...där skulle jag kunna tänka mej att vara :0) så sparade den till ett senare tillfälle då de just nu sökte en kompetens som jag kanske inte riktigt har, men framtiden vet jag inte ngt om!!
Jag blir också klarare och klarare med i vilken miljö jag vill vara och tyvärr, har det väl varit så att jag inte alltid kunna välja, men nu har jag den möjligheten att jobba med människor som kan uppskatta det jag kan bidra med.Ibland reflekterar jag rätt rejält när jag läser om mobbing i olika sammanhang, och inser att det börjar med de vuxnas föredömme. Om föräldrarna ignorerar vissa personer i sociala sammanhang är det säkerligen så att barnen också lär sig hur de ska göra. Jag kan förundras över de subrupper som finns dels på min egen arbetsplats men också på andra ställen.
Där männsikor helt enkelt ignorerar vissa personer i sina samtal vid fikastunderna eller i gruppdiskussioner. Det blir tydligt när man är få i fikagrupperna. Och det är sånt man får lära sig att leva med. Alla passar inte ihop, men för det behöver man inte prata skit om de man inte tycker om eller uppföra sig som de inte finns. Man väljer inte sina arbetskamrater, de får man på köpet på en arbetsplats.
Däremot väljer man hur man förhåller sig till sina kollegor och det är en del av det sociala spelet som finns på en arbetsplats och jag är faktiskt duktig på att prata med alla oavsett vad jag tycker.
Varje individ har något som är bra, och jag kan lära mej av dem. Sen kan jag välja vidare om jag vill fortsätta utforska dem privat eller inte. Det är mitt val. Sen innebär det inte att jag inte gillar personerna som kollegor, vi kan ha olika intressen, ålder eller oavsett. Men jobbar vi ihop måste jag respektera människan som finns bakom fasaden också. Ignorans är ett stort vapen, och du som läser kanske också använder dig av det? vad vet jag. Jag dömmer inte, jag bara reflekterar över fenomenet och kan känna att Facebook är ett bra socialt medie för att "ignorera" männsikor och jag gillar det mindre och mindre.
Är man vännner på FB då är allt bra, men i min värld är det inte så, jag tycker om människor jag inte har på FB också. Men det har liksom blivit en "status" att ha så många som möjligt på FB för då finns man. Ja, man kan reflektera öve mycket när man är hemma, vilket inte alls leder någonstans iaf. :0)
Så jag ska göra det som ger mig kraft, vila och njuta av en god bok av Olof Röhlander istället....Bli en vinnarskalle torde vara nått jag ska ägna mej åt istället! Tjingeling
onsdag 21 november 2012
Snart är det lördag
och jag ska åka till fotomässan över dagen. :-) Spännande och upp i ottan för att åka bussen. Mannen blir hemma och kompisen I hänger med och jag hoppas på att bli frisk tills dess i min förkylning...
Published with Blogger-droid v2.0.9
Om
om bara...ja igår kom pappret gällande erbjudandet om byte av stationeringsort..Jag har ännu inte skrivit under...och kollegan sa idag att jo...jag tackar ja ändå. Ja jag har inte det alternativet för jag ska utveckla mig i nått nytt som känns svindlande och osäkert...ett nytt jobb...men var passar jag?och vad vill jag? Många tankar idag...nu ska mannen och jag iväg på en föreläsning och hoppas mannen inte blir besviken...Tjingeling
Published with Blogger-droid v2.0.9
söndag 18 november 2012
Host host
igår vaknade jag och hostade av bara den, Mojen har varit förkyld ett par dagar, och misstanken om att han har smittat mej är stor :0). Nå, det innebär att vi har haft 2 dagar av total stillhet med Arne Dahl tema :0) mee like. Har sett alla avsnitten nu och kunde gärna ha sett fler känner jag.
Vi tog oss varsin hutt i går fm...och hostan blev bättre, skönt en stund iaf. Tur att vädret inte varit på sitt soligaste humör för då har jag fått nått fel. Har också stickat i parti och minut, julklappar kanske? Vi får se det. Har inte orkat nått annat än att slappa och tom släktforskningen har legat på is.
I fredags träffade jag min nya doktor på VC för en koll, han var trevlig. I morgon väntar ett besök på endokrinoligen för att få lite svar på prover osv. Bra att jag blir friskare och starkare nu när jag ska ut och ragga jobb igen. Funderar och funderar över olika alternativ och har ju också funderat på vad jag är bra på och var jag trivs bäst och glömmer tid och rum.
Nå det ger sig väl kan jag tänka. Jag får ta upp lite gammalt och kika igenom och se om jag kan hitta något bra där. Får ju så många idéer om vad jag vill göra, alla är ju inte realistiska att leva på så...då går dom bort.
Ja och vem har sagt att det ska vara lätt att veta? Tjingeling
Vi tog oss varsin hutt i går fm...och hostan blev bättre, skönt en stund iaf. Tur att vädret inte varit på sitt soligaste humör för då har jag fått nått fel. Har också stickat i parti och minut, julklappar kanske? Vi får se det. Har inte orkat nått annat än att slappa och tom släktforskningen har legat på is.
I fredags träffade jag min nya doktor på VC för en koll, han var trevlig. I morgon väntar ett besök på endokrinoligen för att få lite svar på prover osv. Bra att jag blir friskare och starkare nu när jag ska ut och ragga jobb igen. Funderar och funderar över olika alternativ och har ju också funderat på vad jag är bra på och var jag trivs bäst och glömmer tid och rum.
Nå det ger sig väl kan jag tänka. Jag får ta upp lite gammalt och kika igenom och se om jag kan hitta något bra där. Får ju så många idéer om vad jag vill göra, alla är ju inte realistiska att leva på så...då går dom bort.
Ja och vem har sagt att det ska vara lätt att veta? Tjingeling
fredag 16 november 2012
Två dagar fyllda av intryck
Högbo var en höjdare, god mat, trevliga kollegor, och nya tankar. Även om jag i sammanhanget är osocial, lite avvaktande och tillbakadragen innebär inte det att jag inte ser och hör det som sker runt omkring mej.
Tvärt om, jag ser och hör mycket :0) lyssnar intensivt emellanåt, och jobbar mycket med mej själv istället för med andra. Tittar på vart tar vägen, vägen, som jag skrev på tavlan under föreläsningen vi hade som handlade om När vindarna vänder. För det är den stora frågan just nu, VART TAR VÄGEN, VÄGEN?? Vart är min väg på g, vilka hinder finns det på den, hur kan jag tackla dom på bästa sätt. Vart leder den vägen jag väljer nu, och kan jag förbättra mina odds mot en ny arbetsmarknad?
Jo, det tror jag absolut och efter gårdagen och kvällens enormt bra föreläsning av Olof Röhlander som handlade om "Det blir alltid som man tänkt sig" så är jag fylld av energi inför kommande utmaningar i mitt liv. A och R var med mej på föreläsningen och jag önskade att alla mina kollegor fått den energiboost vi fick där under den 2, 5 timmes långa föreläsning som kändes som en timme...
Att våga se att framrutan är större än backspegeln, och att det är bra att kika på det som varit i backspegeln, men att framtiden ligger i framrutan. Jag kan aldrig bli säker på att jag hamnar rätt, men det värsta som kan hända är att jag får söka nya stigar att gå. För vägen slutar aldrig, den är livet. Livet som vi har att förvalta, livet vi har fått för att leva, idag och i morgon, tills den dag då våra livstrådar tar slut.
För förr eller senare kommer de att göra det, livet är inte oss eviga, det är oss till låns, och vår uppgift är att förvalta det liv vi har så bra som vi kan göra det med de resurser som vi har tillhands. Jag skulle kunna fortsätta att leva i min rädsla över att allt inte blir som jag vill, eller att jag ska bli lämnad ensam, eller att nått annat händer som jag i min vildaste fantasi inte kan föreställa mej.
Jag kan inte kontrollera var minut jag lever, eller det som drabbar eller inte drabbar mej, jag kan bara styra mina tankar till att släppa rädslan och falla fritt ut i utvecklingen. För det är ju det som väntar, jag ska utvecklas och det kan jag göra genom att vinna den inre matchen mot mina rädslor.
Jag ska fokusera på lösningen inte på problemet.Det är ju det som tillför mig energi. Jag ska också fundera på
1. Vad lägger jag min energi på?
2. Vad är målet?
3. Är det till hinder, eller är det till hjälp för mig?
4.Vad triggar igång mej?
5. Vad mår jag bra av?
6. I vilken miljö är det?
7. I vilket företag skulle det isåfall vara?
8. Vilka är konsekvenserna med alternativen jag har?
Sen fick jag med mig en sak av Olof som jag ska reflektera över, och det är följande 3 bra saker
Det du fokuserar på får du mer av!
Rätt attityd är viktigare än rätt resurser!
Tänk om det blir som jag tänkt mej- vad har jag då tänkt mig?!
De ni...kan ni reflektera över! Tjingeling
Tvärt om, jag ser och hör mycket :0) lyssnar intensivt emellanåt, och jobbar mycket med mej själv istället för med andra. Tittar på vart tar vägen, vägen, som jag skrev på tavlan under föreläsningen vi hade som handlade om När vindarna vänder. För det är den stora frågan just nu, VART TAR VÄGEN, VÄGEN?? Vart är min väg på g, vilka hinder finns det på den, hur kan jag tackla dom på bästa sätt. Vart leder den vägen jag väljer nu, och kan jag förbättra mina odds mot en ny arbetsmarknad?
Jo, det tror jag absolut och efter gårdagen och kvällens enormt bra föreläsning av Olof Röhlander som handlade om "Det blir alltid som man tänkt sig" så är jag fylld av energi inför kommande utmaningar i mitt liv. A och R var med mej på föreläsningen och jag önskade att alla mina kollegor fått den energiboost vi fick där under den 2, 5 timmes långa föreläsning som kändes som en timme...
Att våga se att framrutan är större än backspegeln, och att det är bra att kika på det som varit i backspegeln, men att framtiden ligger i framrutan. Jag kan aldrig bli säker på att jag hamnar rätt, men det värsta som kan hända är att jag får söka nya stigar att gå. För vägen slutar aldrig, den är livet. Livet som vi har att förvalta, livet vi har fått för att leva, idag och i morgon, tills den dag då våra livstrådar tar slut.
För förr eller senare kommer de att göra det, livet är inte oss eviga, det är oss till låns, och vår uppgift är att förvalta det liv vi har så bra som vi kan göra det med de resurser som vi har tillhands. Jag skulle kunna fortsätta att leva i min rädsla över att allt inte blir som jag vill, eller att jag ska bli lämnad ensam, eller att nått annat händer som jag i min vildaste fantasi inte kan föreställa mej.
Jag kan inte kontrollera var minut jag lever, eller det som drabbar eller inte drabbar mej, jag kan bara styra mina tankar till att släppa rädslan och falla fritt ut i utvecklingen. För det är ju det som väntar, jag ska utvecklas och det kan jag göra genom att vinna den inre matchen mot mina rädslor.
Jag ska fokusera på lösningen inte på problemet.Det är ju det som tillför mig energi. Jag ska också fundera på
1. Vad lägger jag min energi på?
2. Vad är målet?
3. Är det till hinder, eller är det till hjälp för mig?
4.Vad triggar igång mej?
5. Vad mår jag bra av?
6. I vilken miljö är det?
7. I vilket företag skulle det isåfall vara?
8. Vilka är konsekvenserna med alternativen jag har?
Sen fick jag med mig en sak av Olof som jag ska reflektera över, och det är följande 3 bra saker
Det du fokuserar på får du mer av!
Rätt attityd är viktigare än rätt resurser!
Tänk om det blir som jag tänkt mej- vad har jag då tänkt mig?!
De ni...kan ni reflektera över! Tjingeling
torsdag 15 november 2012
Högbo
Det var mycket god mat som slank ner igår och många glada skratt under kvällen...trevliga kollegor men...jag la mej tidigt...orkade inte vara mer social just då...idag väntar en ny dag med 2 föreläsningar och utevistelser....å återkommer
Published with Blogger-droid v2.0.9
onsdag 14 november 2012
jo jag vet...
att jag inte ska skriva blogg på jobbet...men sitter och väntar i telefon på ett besked och hör röster i köket som skrattar och porslin som skramlar...lite glädje mitt i kaoset. Vi ska på planeringsdagar med våra kollegor i Gävle som vi hört ihop med som ler och långhalm med..vi har alltid varit ett kontor tills nu, helt plötsligt skulle vi kapas bort som en cancersvulst från vår gemensamma kontorsstruktur. Att Gävle blev kvar är jag glad för, eftersom det inte var självklart från arbetsgivaren att de skulle vara kvar utan också skulle kapas bort ur organisationen.
Jo, jag känner mej trött och less just nu, att jag inte kommer vidare ut ur det här som suger energi från mej, för helst hade jag velat vara hemma och reda ut frågetecknen om framtid och jobb. Att vara i Borlänge och inte ha något socialt kontaktnät på arbetsmarknaden känns tungt. I Sundsvall hade jag större kontaktytor och kunnat få något annat jobb genom någon man kände. Så är det ofta det går till och är glad för kollegan som lyckats få jobb genom just det sättet. Privata kontakter.
Det kommer att försvinna fler, en efter en kommer det att bli och det är en sorg i det, för dom som blir kvar och inte får ett jobb....och jag fasar för tanken att bli sist kvar...utan jobb...
nä...nu får jag ta och göra det bästa av nuet, ha kul med mina kollegor och ha en riktigt bra avskedsfest med kollegorna i Gävle! Skål ta mej f.....
Tjingeling
Jo, jag känner mej trött och less just nu, att jag inte kommer vidare ut ur det här som suger energi från mej, för helst hade jag velat vara hemma och reda ut frågetecknen om framtid och jobb. Att vara i Borlänge och inte ha något socialt kontaktnät på arbetsmarknaden känns tungt. I Sundsvall hade jag större kontaktytor och kunnat få något annat jobb genom någon man kände. Så är det ofta det går till och är glad för kollegan som lyckats få jobb genom just det sättet. Privata kontakter.
Det kommer att försvinna fler, en efter en kommer det att bli och det är en sorg i det, för dom som blir kvar och inte får ett jobb....och jag fasar för tanken att bli sist kvar...utan jobb...
nä...nu får jag ta och göra det bästa av nuet, ha kul med mina kollegor och ha en riktigt bra avskedsfest med kollegorna i Gävle! Skål ta mej f.....
Tjingeling
fredag 9 november 2012
Det börjar klarna
och jag har haft många tankar om framtiden den här veckan, att utreda vad jag är bra på och att klargöra var jag trivs bäst! Jag kommer fram till en sak ofta och så står jag där och funderar,vrider lite och funderar igen. Bra sidor för att skriva brev och cv har jag hittat och försöker att inte oroa mej allt för mycket iaf.
Igår var jag och tränade första gången på länge, körde löpband 10 min och crosstrainer 20 min och jag kunde ta mej ur sängen och har inte så mycket träningsvärk heller. Jag får pröva mej framåt med träningen så blir det bra. Crosstrainer var riktigt kul :0) så den blir det mer av. Kändes i ryggen att den jobbat där :0)
Väntar just nu på mamma, mannen är på väg mot Helsingfors då de kidnappat 50 åringen i förskott :0) han kom till platsen iförd träningsoverall och en släpkärra med skräp..GRUND lurad hahaha...han fick åka hem och hämta jackan iaf...han visste inte var de skulle utan trodde nog fram tills ombordstigning att de skulle till Tallin...hehe..Min man är världsbäst på att lura alla utom mej ;0)...fast...jag blir ju lurad med barnen jag haha...kul iaf...
Mamma ska vara här hela helgen och de är försenade. Jag har lagat potatisgratäng och så ska vi äta lammkotlett med vitlöks/persiljesmör till och ett gott glas rött. Sen somnar nog både hon och jag ovaggade ikväll. I morgon blir det shopping ska bli mysigt att låna henne en stund.
För övrigt har jag börjat släktforska och fastnat totalt med att grotta fram släkten hit och dit..Riktigt kul är det. Nu ska jag rota där en stund tills mamma anländer. Tjingeling så länge och ha en fin helg alla!
Igår var jag och tränade första gången på länge, körde löpband 10 min och crosstrainer 20 min och jag kunde ta mej ur sängen och har inte så mycket träningsvärk heller. Jag får pröva mej framåt med träningen så blir det bra. Crosstrainer var riktigt kul :0) så den blir det mer av. Kändes i ryggen att den jobbat där :0)
Väntar just nu på mamma, mannen är på väg mot Helsingfors då de kidnappat 50 åringen i förskott :0) han kom till platsen iförd träningsoverall och en släpkärra med skräp..GRUND lurad hahaha...han fick åka hem och hämta jackan iaf...han visste inte var de skulle utan trodde nog fram tills ombordstigning att de skulle till Tallin...hehe..Min man är världsbäst på att lura alla utom mej ;0)...fast...jag blir ju lurad med barnen jag haha...kul iaf...
Mamma ska vara här hela helgen och de är försenade. Jag har lagat potatisgratäng och så ska vi äta lammkotlett med vitlöks/persiljesmör till och ett gott glas rött. Sen somnar nog både hon och jag ovaggade ikväll. I morgon blir det shopping ska bli mysigt att låna henne en stund.
För övrigt har jag börjat släktforska och fastnat totalt med att grotta fram släkten hit och dit..Riktigt kul är det. Nu ska jag rota där en stund tills mamma anländer. Tjingeling så länge och ha en fin helg alla!
måndag 5 november 2012
en dag i sänder
Lunkar dagarna på, jag har försökt att göra något nyttigt på jobbet utifrån att huvudet står stilla av tankar emellanåt om hur framtiden ska bli och vilket jobb jag kan få. Pratade med en vän i helgen och ja, då blir jag bara förbannad över hur lite människor förstår. Ingen idé att hetsa upp sig och tycka att mitt läge är kasst. Nä, spotta i nävarna och ta hand om mig själv och skita i andras nedvärderade av min situation.
Jag har kikat runt på olika möjligheter och ja, vi får se var jag landar. Maken kom hem med ett förslag från sin arbetsgivare idag och jag ser möjligheten för honom och mig att leva med det alternativet. Jag tror vi kan ha nytta av det erbjudandet även om det ekonomiskt kostar oss båda, dels med mig som sjukskriven, dels deras jobb, men det går om vi vet om det och gör det bästa av det som blir.
Allt är inte pengar, även om det är mycket. Läste en intressant artikel om en kvinna som lämnade stressen och ett välbetalt arbete och bosatte sig i Mora på en fäbod. Hon ångrar sig inte även om hon jobbar idag också med att sköta löner för det företag hon äger med 6 anställda och lite frilans. Ja så möjligheter finns bara man vågar ta dem och alternativen får man fundera över.
Nu ska vi skruva ihop våra nya sängbord som inhandlades på vägen från mamma på Ikea. Ja sängbord och sängbord, malm byrå blev det. Nu är hela sovrummet i ek :0) och praktiskt blev det också. Bilder kommer kanske senare :0)
Tjingeling
Jag har kikat runt på olika möjligheter och ja, vi får se var jag landar. Maken kom hem med ett förslag från sin arbetsgivare idag och jag ser möjligheten för honom och mig att leva med det alternativet. Jag tror vi kan ha nytta av det erbjudandet även om det ekonomiskt kostar oss båda, dels med mig som sjukskriven, dels deras jobb, men det går om vi vet om det och gör det bästa av det som blir.
Allt är inte pengar, även om det är mycket. Läste en intressant artikel om en kvinna som lämnade stressen och ett välbetalt arbete och bosatte sig i Mora på en fäbod. Hon ångrar sig inte även om hon jobbar idag också med att sköta löner för det företag hon äger med 6 anställda och lite frilans. Ja så möjligheter finns bara man vågar ta dem och alternativen får man fundera över.
Nu ska vi skruva ihop våra nya sängbord som inhandlades på vägen från mamma på Ikea. Ja sängbord och sängbord, malm byrå blev det. Nu är hela sovrummet i ek :0) och praktiskt blev det också. Bilder kommer kanske senare :0)
Tjingeling
torsdag 1 november 2012
Avsked
av en gullig kollega var det idag, han har fått ett annat jobb och vi sa hej då vid lunchen idag. Jag är glad för hans skull och ledsen för min egen skull, för han är en av dem jag verkligen tycker om på jobbet. Men, ja, det är så livet är. Vi möts och vi skiljs.Så kommer det ju att vara nu ett tag frammåt på jobbet, några väljer att fortsätta inom organisationen, andra väljer nya vägar. Jag är glad åt att jag ändå varit aktiv och sökt arbete förut på eget bevåg, och nu har jag lyckats söka flera jobb den här veckan, och idag dök det upp ett till jobb som jag blev jätteglad över och som skulle passa mej som handen i handsken :0).
Dessutom upptäcker jag mer och mer hur fina kollegor jag har, idag erbjöd sig kollegan att ta mitt telefonpass i morgon fast hon är hes :0) Hon har fixat och trixat så jag slapp åka in för att jobba 2 timmar i telefon! Det var otroligt snällt tycker jag. Vi ska ju få besök av vår högsta ledning på onsdag och så ska vi också få in Trygghetsstiftelsen för att prata samma dag. Då blir det bra för mig att vara lite längre eftersom det är viktiga möten. Jobbar ju halvtid just nu ett tag tid.
Jag ska ägna morgondagen till att sy lite :0) var in på Rosa Huset idag och hittade lite tyger ;0) men Wahlmans tyg i Gnarp är fortfarande min favorit :0)
Nu är det matdags...tjingeling
Dessutom upptäcker jag mer och mer hur fina kollegor jag har, idag erbjöd sig kollegan att ta mitt telefonpass i morgon fast hon är hes :0) Hon har fixat och trixat så jag slapp åka in för att jobba 2 timmar i telefon! Det var otroligt snällt tycker jag. Vi ska ju få besök av vår högsta ledning på onsdag och så ska vi också få in Trygghetsstiftelsen för att prata samma dag. Då blir det bra för mig att vara lite längre eftersom det är viktiga möten. Jobbar ju halvtid just nu ett tag tid.
Jag ska ägna morgondagen till att sy lite :0) var in på Rosa Huset idag och hittade lite tyger ;0) men Wahlmans tyg i Gnarp är fortfarande min favorit :0)
Nu är det matdags...tjingeling
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)