Stockholm

Så var det beslutet taget av oss båda barn att närvara vid pappas bouppteckning på tisdagen.Mest för att inte ha så mkt funderingar om vad som hände där utan bara närvara. Blev enkelt. Det var bara min halvsyster och jag där och fick underlaget oss tillhanda. Inget oväntat mer än att pappa inte ens ägde tallriken han åt på eller sängen han låg i. Han hade inget hem. Det tillhörde hans maka enligt äktenskapsförordet. Ja och resten gick till begravningen, de sparkapital som fanns. Inget kvar till någon arvinge. Det gjorde mig inte nått , för det viktiga har varit att veta vem han var. Och det vet jag nu. Jag vet också hur hans fru var, eller är. Tyvärr tyckte jag att allt var tragiskt med pappa och hans val. Men inget att lägga energi på mer, utan skönt att lägga den biten till handlingen nu. 

Jag har fått en fin kontakt med min halvsyster och vi hade en väldigt trevlig dag ihop. Skönt att ha någon som förstår lite av hur det varit för oss båda tror jag. Vi kommer fortsatt att ha kontakt för att vi båda vill.

I stora staden var det mycket som förändrats sen sist men ja, man lär sig nått varje dag tänkte jag då jag irrade omkring där 😁. Hemresan gick bra och sen flög veckan iväg. Kaos på jobbet, sjuka osv. Själv kände jag att hjärnan fortsätter att krångla på sitt vis och tröttheten är jobbigare. 

Har lagt ner vävningen också, hämtat mina saker. Ska lämna nyckeln tänkte jag med... glömsk som jag är hat jag glömt det... haha. 

Trist att bara orka jobba. Men ja accepterar det nu så får ta en dag i taget. Hushålla med aktivitet och vila en stund när jag kan. 

I morgon är en ny dag... Tjingeling