Ibland längtar jag så jag nästan går sönder efter mina barn och barnbarn. Mycket för att det skulle underlätta kontakten om man sågs lite mer vardagligt. Men att längta efter det som inte är äter energin så får tänka att det är bra att man saknar men att längtan får inte ta över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar