14 juli 2016

Blev en minnesdag för hela världen. Dådet i Nice, som förändrade mångas liv. Mitt liv har förändrats drastiskt med mammas bortgång. Nu är det jag som är äldst i släkten. Nå det finns en pappa kvar som fyllde 82 precis den här dagen. Men vi har inte någon bra relation. Och han är en person som jag vet finns men mer än så är han inte. Han har gjort sitt val. Mammas halvsystrar finns i periferin men det är inga som hörde av sig. Så är det.

Begravningen blev ju den 14 juli den med. Mamma ville nog inte iväg. Hon hade kanske ett finger med i allt ändå utifrån att prästen vi skulle ha haft skar frun nästan av skenbenet på med röjsågen😔. Präst två anlände inte i tid!! Han hade tagit fel tid... När han till slut rusade in tjugo minuter sen och bad om ursäkt kunde jag inte vara annat än förundrad och lite dråpligt kul mitt i sorgen. Tog det med ett skratt. 

Iallafall blev det till slut ett fint avsked av mamma. En stilla stund efteråt med de närmaste, skönt och avslappnat. Det var tungt men ändå ljust. Man kommer på så många saker såhär i efterhand som man borde pratat om men nu är det tomt.

Barnen följde med och hämtade saker hos mamma.Är glad över att de ville ha så mycket grejor som de ville. Mamma hade varit glad. D tar tvn som mamma frågat honom om en gång.. Hon undrade vad han ville ha av alla hennes saker en gång..( mamma har många saker) då sa han tvn... Hahahahaha. M ville ha kaffepannan.. Och ja klart han får. Sen avslutade mina kära och jag dagen med middag på Robertos. Den ligger inte där sen låg då barnens pappa och jag förlovade oss där 1980... 

Det blev en fin dag trots allt. Dagen då morfar och Mojens farmor dog...men det är också en dag där kronprinsessan  och många andra föddes❤️