jag går in i Dala salen för att motta ett stipendium till fotoklubben. Jag har svårt att smälta faktumet att det som jag sökt blivit verklighet. Jag vet inte hur stor summa då jag kliver in och väntar med spänning på att de ska ropa upp mig. Jag hör 10.000 kronor eka i mitt huvud, då jag kliver fram och tar emot "checken" och blommorna för att snabbt kliva åt sidan igen för att bli fotograferad börjar jag förstå.
Ja tänk, där sitter jag och kikar på div människor i väntan på min tur, ser hur människor äntrar scenen och spelar så det gungar i hela lokalen. Härligt vimmel av människor. När jag till slut tar min check för att åka hemåt så möter jag ett välbekant ansikte som ler samtidigt som han precis går förbi mig lika snabbt.
Jag fattar knappt att jag tidigare i dag kikat på morgonprogrammet på TV4 och precis sett mannen där tidigare idag. Lite surrealistiskt...men ja Lasse Åberg kliver förbi och ler lite underfundigt..och jag tänker tanken att jag borde ha stoppat honom och sagt att han gjort ett bra intryck under morgonen...men ja..det blir inte av, utan jag åker hemåt, lycklig över att jag fixat ett stipendium till min klubb..en vanlig tisdag...en till dag i mitt liv...
Tjingeling
2 kommentarer:
Härligt! GRATTIS!! :)
Hörde att du var med hem & hjälpte till med bil hämtning, tyvärr har vi ju regalt igen alla dörrar så Maltes skada får läka i lugn & ro, annars hade vi ju kunnat bladdrat på lite he he ;)
Kram & fin helg♥ /Lena
Det stipendiet var du sannerligen värd!! Finaste du med finaste bilderna.
Kramar från Liv
Skicka en kommentar