i går var det -30 C och jag hade kamera väskan med mig...solen klev upp precis då jag åkte mot jobbet så otroligt kärleksfullt gulorangeröd....stor som en ja, vet inte vad....och jag följde den ut mot landet och ja..inte blev det några bilder direkt...i -30 C...utan jag kom bara sent till jobbet....hm....får väl skylla mej själv som är så knäpp ;0)
nå...väl på jobbet så var det mycket, sen hade jag en tid hos min nya samtalskontakt på företagshälsovården....om henne tycker jag inte...kände mej mer nedslagen och deppad när jag gick därifrån och tvivlade mer än vanligt på mej själv....så blev det...tur nog ska jag inte tillbaks förrän i maj och då kan det ju faktiskt hänt mycket innan det....
iomed samtalet i går förstår jag att min kropp reagerar på olika sätt....magont, diarrér, influensalika symptom, halsont, öronont osv....små små grejor som kommer och går, och som försvinner utan orsak...lika fort som de kom....och antar att det är min kropps sätt att protestera att nä...nu är du lite för på just nu....
en sak är iaf bra, och det är att min VILJA inte har försvunnit....vilken den lätt kunde göra i sammanhanget...att jag fått acceptera att jag inte orkar allt är tufft bara det...att jag inte kan jobba 150% hinna och orka allt annat också....men det har tagit tid att inse hur jag påverkas av för mycket aktivitet...både i jobb och hemma...och självklart funderar jag på OM jag skulle kunna byta arbete en dag...hur skulle det fungera? kommer jag någonsin att kunna det?
nå...det behöver jag inte lägga energi på så länge jag inte blir kallad till någon intervju....för söker...japp det gör jag faktiskt...vill ju känna lite bekräftelse på OM jag fortfarande är attraktiv..på arbetsmarknaden åtminstone....sen har jag varit här sen 04 fast i olika arbetsuppgifter och nu tycker jag att jag sitter lite "fast" i mitt vardagliga jobb....och behöver lite mer utmaningar .....vilket är svårt att få här...vore också bra att byta pga andra orsaker....
i dag åker vi mot söder....för en tripp till dottern....och så regnar det...och är -4C ute...skit sa jag då...inte konstigt att kroppen inte klarar alla dessa växlingar från -30C en dag till -4 C och regn nästa....vart är världen på väg?
Sköt om er! vi hörs...snart...igen...
1 kommentar:
Det är tufft när kroppen inte vill det man själv vill. Hoppas att du kan hitta balans och njut nu hos dottern. kramar...
Skicka en kommentar