Upptagen

det har varit mycket sen jag kom hem, först jobbet och lite annat skoj, sen styrelsemöte i Fotoklubben och sen till landet :0) mycket flackande har det varit och det känns att jag är lite trött nu...många upplevelser har vi varit med om och jag ska återkomma om det senare.

i helgen träffade vi dottern och sonen, inför att dottern drar iväg till Tyskland ett år....sen var det också mycket att fixa inför vinterstängningen att ta upp vatten osv.. nu är det stängt...

fredagskvällen var supervarm och vi for med barnen och käkade pizza i Byn...ja..det var ju en speciell upplevelse en fredagkväll det också...jag fick fel pizza....och alla sa att jag beställ den vilket jag till slut insåg att jag hade inte alls gjort det....så köksmästaren fixade en ny till mig, den jag skulle ha....

sen for vi hemåt stugan igen och sussade....lördagen började soligt och vi fikade vi sjön en sista gång...löven låg tungt på trädäcket vi byggt men solen lyste upp vår tillvaro...jag har under sommaren varit lite skeptiskt till allt plaskande runt oss, och misstänkt att det inte bara varit en gädda...och satt där och spanade ut mot vattnet och såg en krusning som åkte mot land....och jag smög iväg mot båten och rätt som det var hörde jag hur vassen prasslade och denna dök upp...

en liten mink kikade på mig genom vassen.....hjärtat slog en volt och hade svårt att fokusera kameran...det är ju inte var dag man stöter på en liten rackare som den här....fick iaf bilden jag ville ha...den spar jag ;0) och den simmade iväg mot mannen och sonen och visade upp sig också...måste vara en unge tänkte jag....så får se om den finns när vi kommer tillbaks...

sen for sonen och dottern och vi var och hälsade på vänner och syster yster också....mysigt...kvällen avslutade vi med älgkalvsrostbiff och kulpotatis och bea...sen slocknade jag tidigt av utmattning...trött så in i bäng var jag....

klev dock upp kl 7 i morse och tassade ut i dimman med kameran vilket jag inte alls ångrar....plötsligt såg jag den här lille figuren komma farande...

nu vet jag vem som äter mina bär....micke räv...eller mikaela räv kanske...svårt att se på så långt håll....
vad den nu var så skällde den i 30 min och jag lyssnade spänt, och trodde nog att jag hörde en älg i faggorna...gick en bit åt vägen och jisses så rädd jag blev när en älg stod mitt i vägen...kon kikade på mig och drog...och sen fick jag se vad jag trodde var en häst komma galopperande på vägen....och lät höhöhöhö
som jag vet inte vad...haha....en älgtjur kom rusande mot mig i full galopp och jag fick iaf ett par bilder fast jag skakade på handen....

han jagade sin blivande maka kanske?? Det var ett facinerande möte iaf....och jag blir så enormt tacksam över dessa magiska ögonblick av livet utanför storstaden... magiska ögonblick som några i Skottland också varit....

nu är det sovdags...en ny dag i morgon...och ska försöka uppdatera mig på bloggarna....

tjingeling