Mars igen och 10 år har gått inte obemärkt i kroppen men tankarna finns där varje år den här tiden. Förstår varför tårarna letat sig fram och varför kroppen inte velat vara med i dagarna. Dagen passerar och ja livet levs ju varje dag trots det inte blev som tänkt där och då. En enorm tacksamhet för allt det livet ändå gett mig i form av gänget av de som kom sen❤️tänk att tio år gått så fort och blivit så annorlunda.. Tacksam kärlek 🫶
