"Mihmet Credo -"Jag tror på mig själv"

fredag 31 december 2021

Sammanställning av 2021

Så är 2021 slut strax. Covid 19 härjar fortfarande tyvärr och nu har jag och många med mig tagit 3:e dosen vaccin.

Året bjöd på både glädje och sorg. Det mest jobbiga hände då semestern inleddes och barnens pappa somnade in för gott. Det gick allt för fort och sonen hade precis avslutat studierna i Linköping och fått jobb i Sundsvall för att kunna vara mer med sin pappa och inför framtiden skulle det också bli bra då han och sambon skulle flytta dit efter hennes examen. Trodde vi iaf. 

När sommaren var över separerade dom och sonen återvände till Sundsvall ensam. Tråkigt, sorgligt och tuff väg i en redan hård uppförsbacke efter pappans bortgång. Nåväl nu är han på plats i staden i sin nya lägenhet och livet blev inte riktig som tänkt men jag hoppas ändå han hittar igen sig i sitt nya liv. 

Vi hade i början av året pratat om katt trots familjens allergier och i Jan hittade en gul katt i Borlänge vilket var ett kriterium från maken… vi var dit och kikade och pratade med uppfödaren sen testade jag mig iaf för ev allergi.. negativt så då bokade vi Sesam som inte var så intresserad av oss då vi hälsade på men ja vi ville ha honom. Brodern Sinatra var dock tok kär i mig men han var ju tingad redan. Ödet ville annorlunda och vi fick hem båda i mars till oss. En hel del praktiskt var det att ordna och fundera över men ja vi är tacksamma och glada över grabbarna som ibland gör oss galna . Till vardags heter de Frank och Folke och är norska skogkatter födda på bästa kompisens födelsedag vilket var märkligt. S dog 91 och nu tänker jag ännu oftare på henne då jag ser grabbarna.

Så var det ju det här med Fk och allt trassel som de ordnade med under 2020. Kopplade in en jurist så jag skulle få hjälpen i förvaltningsrätten när det blev dags. Sjukersättning och sjukersättningen låg där och tillslut fick vi en muntlig förhandling i oktober på bonusdotters födelsedag. Fk vände på en gång i ärendet om sjukpenningen och den 24 nov på L:S födelsedag kom domen om att jag vann alla tre målen !!! Yes äntligen så kan jag slappna av och från 1 Jan 2022 får jag halv sjukersättning. Det var en lång och jobbig process med allt men ja nu kan jag stänga den och vila för att orka vardagen istället… 

Katterna var med till landet och vi byggde en kattgård åt dom men ugglorna hoade halva natten så det blev lite konstigt så de fick komma in en stund på natten. Nu funderar vi vidare på andra lösningar så de kan vara med oss i framtiden även om det är allergier i familjen.

I juni  fick bonusdottern en flatcoated retriever vid namn Vilja så nu är det ännu en i familjen. Full rulle. 

I april somnade även V in en stor sorg och i aug somnade även I in. De som har varit mina bonusföräldrar. Stor sorg. Och på grund av covid inga avsked. Ja så blev det. Sen somnade G in och inget avsked där heller… mammas kusin som jag önskat prata med mer är inte längre med. 

Ja livet får nya dimensioner och ja jag försöker glädjas åt allt det som är bra och går in i 2022 med tanken om allt kommer att ordna sig vad som än händer.Jag är kvar på hemorten och jobbar vilket jag är tacksam över. Jag hoppas jag inte blir sämre utan kan fortsätta att leva det liv jag önskar 

Ta hand om dagen och lev livet så gott ni kan, livet går inte i repris ❤️ Gott Slut och en önskan om ett riktigt Gott 2022!

lördag 25 december 2021

Julen 2021

Så blev julen inte riktigt som tänkt men blev bra ändå. Sjukdom gjorde att jag ändrade om och åkte upp en dag senare till Sundsvall än jag tänkt. Trafiken var lättare och allt gick bra och var skönt att vara hemma en dag extra också. Allt löser sig bara man är flexibel. 

Kikade in på graven till mamma och önskade henne grattis på födelsedagen och tände ljus. Det blåste kallt och isigt. Innan jag kom till Hudik såg jag en havsörn som cirkulerade i närheten av vägen. Mäktig känsla. Sen var det stora fåglar på isen vid kyrkan och ja kan ha varit något likande.. kunde inte se så bra då jag körde…

Hämtade sonen i hans nya lägenhet och åkte till kyrkan och tände ljus till barnens pappa. Konstig känsla och känns nästan förbjudet att man saknar honom på nåt vis efter så många år som skilda. Men han var min första långa relation och jag ser honom i barnen så ofta så han är ju en del av mitt liv för evigt ändå. Jag har fått en större förståelse för att sorgen kan vara där när en fd partner dör, det hade jag nog inte räknat med innan jag själv fick uppleva det. 

Livet måste ju gå vidare för oss alla även om saknaden är stor för oss alla på olika sätt. 

Sen åkte vi vidare till stora sessan och hennes familj för att fira jul. Mycket bra trots att lilla sessan saknades men får träffa henne i morgon med familj.

Så en dag i taget leder också fram och imorgon är en ny dag igen ❤️