Man kan vara glad åt andras lycka

 ja, bitterhet leder ju ingen vart så då får man vända på steken och tänka att man får vara lycklig över det man haft och glad åt det andra har. X maken och hans fru tex...att vara generös med att de får vara lyckliga är också ett sätt att bidra till en bättre värld.

Det kan ju vara svårt när såren är öppna att önska andra lycka då man själv inte upplever den. Men att öppna upp och inse att saker man inte kan förändra och acceptera situationen hjälper till. Sorgen över något som gått till spillo är okej att ha men inte för evigt tänker jag. Ja tyvärr finns det många saker i separationer som ställer till det.

Själv har jag jobbat mej igenom flera separationer och fått många insikter om mig själv genom hårt arbete av bearbetningen av mina trauman från barndom och vuxenlivet. Tänker jag kan inte backa tillbaks utan måste framåt och leva ett så gott liv jag kan med alla de saker som hänt mig i mitt liv. Ibland ploppar de upp och påminner om att livet varit som det varit men att jag styr själv skutan just nu. Jo...man får vara lycklig över att man själv är så vuxen att man kan glädjas åt andras lycka. 

Utan min x man så hade mina barn aldrig funnits. De är stor lycka att ha dem och deras barn i sitt liv. Jag hoppas jag får möjligheten att fortsätta glädjas åt dem flera år till. Vet att en dag är det slut på livet och det kan gå fortare än man tänkt. Därför kan jag också unna mig att glädjas åt andras lycka just nu....så var dagens tanke...ta hand om er där ute.. vem vet vad morgondagen har i beredskap åt oss...lev väl och var generös med er åt andra....💓

Rätt igen...

 Så fick jag rätt av FK! Äntligen fattar de att min tidigare handläggare och omprövningen gjort fel. Att den AFU som låg till grund var felaktig. Har fått bra underlag från Sophiahemmets rehab och läkare där också att ansöka på nytt och skicka in till Förvaltningsrätten...allt tar enormt med energi som jag inte har.

Att nya handläggaren vågade gå mot sina tidigare kollegor och fatta rätt beslut är jag såååå tacksam över. Så nu fortsätter jag kämpa på med jobb som jag egentligen enligt sista utlåtande inte alls klarar...heller...pga. hela andra delen av mitt liv påverkas så mkt av att jag jobbar. Nå...är ju van att kämpa på med allt till sista kraften sinar....Så vi tar en dag i taget nu.

Katterna har anpassat sig och varit hos svägerskan en helg, gick bra, dock är en av kissarna väldigt vaksam över var jag är...han är mammig...haha...nå...de blir större och större och snart känns det som vi har två hundar hemma. haha.. Livet är annorlunda och jag har lagt ner allt terapiarbete..dvs stickning och virkning. Spelar inte så stor roll eftersom jag har så lite energi så jag somnar flera ggr per em efter jobb...

Inte optimalt...i lördags ramlade jag av stolen och fick den i bäckenet...snacka om blåmärke...som en handflata stor och tacksamt döljer trosan det...har redan ont i foten sen förr och ryggen, har nog sträckt en muskel där sen tidigare då vi gjorde kattgården. Är trött på kroppen som inte lyder. En tennisarmbåge har jag också lyckas få pga. jobbet...ändrat lite i arbetsställningen och skena på armen för avlastning så börjar det bli bättre iaf....ja känns att man är 61 snart....förfallet har börjat rejält...

saknar så att vara ute och gå, att göra saker som jag kunnat förr, lyfta och bära och ha kraft...med en spricka och dålig kraft i vänster sen förr så görs det inte bättre av att jag även har höger hand med problem nu då....nå nog gnällt...

Var och firade 4 åringen en helg tidigt, för jag fick rå om hela familjen då...mysigt och väldigt bra väder i covid19 tid att vara ute i. Sen var vi och åt middag med äldsta dottern och barnbarnen, jättemysigt med nybyggd altan på baksidan och vi invigde den den kvällen...en härlig dag i sol och fin familj. Lever länge på det...man får vara glad åt lite ibland.

Längtar till semestern, krafterna är slut nu....känner mig lite deppig allmänt för jag är trött och less...längtar efter sonen och dagar att ta som de kommer...jag hoppas på fina dagar i sommar. Lagom varmt för jag mår inte bra i hemmamiljön med den värme som varit nu en vecka...för varmt för mig. Vindar behövs. Sonen slutar skolan och tar sin examen strax...fått jobb och jag är så glad för hans skull..5 års studier är över och i aug startar han jobbet han fått...spännande. 

Nå..en dag i taget...sen så blir det nog jättebra....Tjingeling och sköt om er...💗