"Mihmet Credo -"Jag tror på mig själv"

tisdag 31 december 2024

Så var 2024 slut

 Man kan sammanfatta året på följande vis…

Vädret har varit växlande, men det har ändå inte stormat eller regnat mycket i år. Temperaturen går upp och ner och i december var det lika varmt som det är på midsommar emellanåt 🫣Konstigt men förstår att kriget också påverkar klimatet med allt som sker. Ukraina och Ryssland har inte gett upp kriget utan det fortsätter tyvärr. Andra länder har också börjat kriga.Israel och Hamas har tyvärr också börjat kriga tyvärr.. Sverige har gått nu också med i Nato.. Man gräver av kablar i Östersjön.. och ja jag känner att jag orkar inte längre engagera mig i vad som sker. Våldet i Sverige fortsätter med skjutningar och dödande av gängmedlemmar..

För min del har året inletts med dubbelsidig lunginflammation och både mannen och jag landade på akuten i april..Hostandet fortsätter för min del och har det tufft emellanåt med att äta. I maj var det mors dag och jag fick en morsdagspresent lite tidigt 🥳 sonen levererade en bulle med ankomst i november 🫶. Ja i november mellan alla andra barnbarns födelsedagar kom hon♥️Filippa mitt 6:e barnbarn i högen av 5 flickor och jag är oändligt tacksam för att allt gick bra trots komplikationer under förlossningen.

 Ja nu har jag tre födelsedagar i v 48 där alla mina barn lyckats leverera ett barn med några års mellanrum 🫣så får kanske flytta en v till min gamla hemstad och fira mina 3 barnbarn då👌🏻🤷🏻‍♀️.

Sommaren kom och vi började bygga uterummet på friggan och tjejerna och deras familjer började bygga upp attefallshuset. Ja vi hjälpte till med det vi kunde. Katterna var med till landet och åka bil gick som vanligt kräks skräck och bajs…stackarna. Frank har inte blivit sämre och vi har inte gett honom ngt smärtstillande och tack och lov verkar det ändå gå bra . Vi gjorde också slag i saken med att renovera sovrummet i sommarstugan… blev nöjda😄

Det blev ingen resa i höst, mannen fyllde 70 och vi firade honom i stugan i Klitten. Goda vänner anslöt och vi hade väldigt trevligt, vädret var fint och allt funkade med hjälp av bonus döttrarna som hjälpte till. Vi åt också middag med hela bonus släkten innan på dagen han fyllde. En fin dag🫶

Sen kom hösten och jag fick äntligen mitt bredband installerat i stugan efter mkt om och men… När otroligt härliga mängder snö kom blev det klart att köra igång till våren..

Jag har kämpat med kroppen efter div smärtor och tandutdragningar. Ätit smärtstillande och antibiotika i flera omgångar. Varit sjuk i covid 19 och hostat, snorat och mått halvbra länge… Dottern har opererats flera ggr och många komplikationer har gjort att jag varit hos henne och stöttat då hon blev inlagd länge på sjukhus tyvärr.. jag hoppas 2025 ska bli ett bättre år för henne och mig.

Köpte mig en ny hobbysak till jul och förhoppningsvis ska jag orka vara lite kreativ nästa år.. 

Ja just ja, vi var på kryss och Tony Erving bjöd upp maken till dans hahaha, årets roligaste 🤣.

Mamma fyllde 100 år på julafton och jag var där och firade med henne på kyrkogården på vägen mot norr för att fira jul 🤶🏻 med mina barn och barnbarn ✨❤️

Ja nu är det snart slut på året och jag har varit på flera seanser , reading i astrologi och resor i det förflutna med hypnos och healing. Mött kända och okända människor i mina resor i andevärlden. Det har kommit in kristaller och tarotkort i mitt liv på många sätt och känner att jag är på väg mot nya äventyr nu… Jag har länge låtit den spirituella delen av mig vila men ja vi får se vad 2025 kommer att visa mig mer i det spirituella perspektivet 🥰. 

Önskar alla som kikar in ett underbart slut på 2024 och förhoppningsvis ett fantastiskt 2025💖Tjingeling så länge så får vi se när jag hoppar in och skriver igen…

söndag 21 januari 2024

Saknad

 Det har varit så kallt ute, och nu är det på väg att bli varmare igen. Jag saknar att få vara ute mer och känner mig instängd när det är -22 grader och jättemycket snö… sen är jag nog inne i en deppig period igen pga saknaden av att vara en del av familjen i norr. Att sakna barnen och deras liv är jobbigt tycker jag. Man missar så mycket när man inte bor där utan så långt ifrån. Saknar också mamma  men det är som det är med det. Jag tänker ofta på att man inte träffades mer eller pratade mer när hon fanns. Att ångra det nu är ju ingen idé, men tanken slår mig att man ska passa på att prata mer med de som finns kvar.

Men idag är det märkligaste att man ringer inte till varandra längre utan först och främst skickar man mess och väntar på att det ska läsas, sen kanske man kan ringa den man vill prata med. Man ska heller inte glömma att skriva varför man vill prata med personen? Får man ett meddelande tillbaks ja då ringer man inte varandra… nä jag tycker att det är skit rent ut sagt…vet inte om folk är rädda för att prata med andra eller vad som är problemet längre. Jag antar att den dagen man inte kan använda sig av att göra sig förstådd med meddelande så blir livet väldigt begränsat med den yttre världen och familjen. 

Nåväl kan inte göra ngt åt saken mer än att inse hur det är att jag bor här och att saknaden är där. Bara tankar en vinterdag som idag.. Ta hand om dig som eventuellt läst, livet är idag och inte i morgon..



söndag 31 december 2023

2023 är slut

 Jag skrev inget förra nyårsafton eller gjorde en summering av året som gått. Jag har inte bloggat heller… känns lite utagerat att blogga efter andra sociala plattformar så är ingen som bloggar direkt nu ser jag på de som jag följer.

Nåväl. Sammanfattningsvis så var 2023 ett krigens år. Ukraina och Ryssland krigar på och i höstas blev det ett till krig då Hamas attackerade Israel. 

Ekonomin börjar återhämta sig men räntorna är fortfarande höga i jämförelse med tidigare vilket drabbar många. Hyrorna höjs, maten är dyrare och många har det svårt ekonomiskt. Samhället förändras, gängkrigen ökar och skjutningarna med. Unga dras in och det är svårstoppad utveckling. 

Vädret! Först kom värmeböljan och sen regnperioden med extrema väderförhållanden med översvämningar utöver något som vi inte sett på ?? Min källare tog in vatten men det var mer lervälling kvar..men man behöver åtgärda något där till sommaren 2024.

Vi kunde ha blivit instängda i stugan då vägen var av på flera ställen och översvämningar av åar och stora förstörelsen drog in. Det ledde också till stora kostnader och problem för många.

 Kom också en smärre chock av att bryggan och badtunnan flyttade sig av vatten flödet och en björk släppte upp sig precis där och missade tunnan med nån cm till godo. En annan björk landade i vattnet och båten var helt under..Ja nu har vi extra mkt snö så får se hur våren ser ut när snön smälter 🫠… jag oroar mig men försöker ändå att inte lägga på mig mer av allt. 

Så hela sommaren gick och hade lämnat in anmälan för bygge av attefallshuset och inglasningen av friggan. Det tog tid att få startbesked men så kom det! Så på höstkanten kom grunden till attefallshuset igång men inglasningen får vänta på att taket görs om nästa år och inglasningen kan komma på plats.

Resor. Ja vi åkte till Italien i juni efter skolavslutningen en vecka med bonusfamiljerna. Den var bra på många sätt men tog rätt mkt energi av mig så var inte optimalt för mig..Sen tog vi en resa till Rhodos i september och bara för att vila.. men man vill så mkt och ja får fundera på om jag ska resa och hur framförallt i framtiden för att inte försämra mig igen😕

Kroppsligt så har jag försämrats senaste halvåret. Kroppens stress är för hög för att återhämta sig och förstår inte riktigt varför så det blir kommande årets utmaning att återkomma till förra läget. Har fortfarande en jäkla hosta och har gjort röntgen av lungorna som var bra, ätit magmedicin som inte hjälper mot hostan, kollat gallgång och lever men det såg okej ut förutom det var en fett lever och jag ska gå ner i vikt😅… Ja fettlever har jag haft förut också så jag har ju gått ner i vikt men får fundera på hur det kan bli med kosten och leverns fett..

 Men tråkiga besked gällande en av katterna som var halt när vi kom hem från landet och som har gått igenom en hel del veterinär besök i höst och har fel på hjärtat 😢 Han har HCM. Men även problem med båda armbågarna och lederna så därför haltar han. 

Finns inget att göra mer än ha honom smärtlindrand  och just nu är han utan för han är pigg och verkar inte ha ont. Jag misslyckades med att ge honom sprutan så just nu provar vi utan och ger inget mer än tillskott för leder som han tar flytande på stor sked. Gällande hjärtat vet vi inte hur länge eller vad som sker så vi tar en dag intaget med det. 

Ja året blev annorlunda än tänkt och jag har inte gjort så mkt som jag tänkt men jag får vara nöjd med det som blev  trots min försämring kroppsligt. Dr har ju ändrat mediciner och kan ha påverkat mig att han minskar D vit aminen vi får se på proverna 2024.

Året med sjukersättning på heltid har i stort varit bra med hostan och försämringar för jag har inte klarat av att jobba halvtid utan att kunna vila då jag behöver. Och  även om det finns önskan om ett bättre liv med jobb och aktiviteter så är jag tacksam för livet med möjligheterna att vila vid behov och ta hand om mig🙏🏻. 

Att bara orka vardagen har räckt till vissa dagar och andra dagar hade jag lite mer energi till annat. 

Önskar er alla som fortfarande är här och tar del av bloggen en fin avslutning på 2023 och ett fantastiskt 2024. Vem vet, vi kanske hörs igen om lusten faller på ♥️ så ta hand om er vi har bara ett liv 🤗








fredag 30 juni 2023

 Letat i mitt förflutna idag och jag hittade detta...Tyckte det passade bra en dag som denna. Vet inte om jag skrivit det eller vem som gjort det egentligen, kan tänka mig att det kan ha varit något klokt Olof Röhlander har skrivit i något sammanhang. Oavsett så är det värt att fundera över...

Take care.... 

Sva Marga - Din väg. Ditt liv.


Det handlar om dig och ditt liv, om din stig.

Min fråga till dig är om du själv valt väg i livet, om du tagit dina egna beslut, eller om du egentligen hamnat i någon annans plan? En dag som denna, gör du det du själv vill eller gör du det någon annan vill?

Jag menar inte att man bara ska tänka på sig själv, vad jag menar är att ingen kommer att tacka dig för att du avstod dina egna drömmar. Det finns inga pris för bästa martyr. Du kan inte gå arg och bitter genom livet, någon gång behöver du sluta fred.

För att gå din egen väg krävs det mod, det krävs förmåga att kunna hantera otrygghet och rädsla och oro. Men det är egentligen den enda vägen som finns.

Det kan vara en tuff stig ibland. Det kommer att finnas människor i ditt liv som kan ge dig schack-matt-argument på att det är deras väg som gäller i livet.

Det finns människor som vill stöpa dig i samma mall som alla andra.

Det finns dem som vill att du ska gå den väg som de själva aldrig fick göra eller vågade göra.

Det finns vissa som alltid tror att de vet bäst, som gör dig osäker. "Experter" som alltid tycks ha facit på hand.

Det finns människor som vill trycka ned dig för att själva kunna växa. Som skrattar åt dig för att du vågar göra något annorlunda, som pekar finger åt dig men egentligen pekar på sig själv.

Det finns dem som tar ned dig på jorden, av rädsla för att du ska få vingar och flyga förbi dem. Det är okej, för du är stark inombords.

Det finns en massa upptrampade stigar, men det finns ingenting för dig att hämta där.

Om stigen är upptrampad, då är det inte din väg.

Vilken är din väg, din stig? När du vet det, våga ta den. Du är inte ditt förflutna. Framrutan är större än backspegeln. Det är aldrig för sent att ta steget mot en framtid där du lever utifrån dina kärnvärden. Du kan också leva din dröm. Vem har sagt att du inte kan?

Låt inget få knäcka dig och kom ihåg att rätt attityd är viktigare än rätt resurser

 

”Okänd författare”

tisdag 28 mars 2023

10 år

 Mars igen och 10 år har gått inte obemärkt i kroppen men tankarna finns där varje år den här tiden. Förstår varför tårarna letat sig fram och varför kroppen inte velat vara med i dagarna. Dagen passerar och ja livet levs ju varje dag trots det inte blev som tänkt där och då. En enorm tacksamhet för allt det livet ändå gett mig i form av gänget av de som kom sen❤️tänk att tio år gått så fort och blivit så annorlunda.. Tacksam kärlek 🫶 

fredag 2 december 2022

Snart är det jul igen

2:a december 2022..grått väder snöblask i luften och julen är snart här igen. Mojen kom hem från sjukan och allt gick bra, sommaren flöt iväg i ett nafs och jag var sjuk hela juli och när jag äntligen ätit klart antibiotika kuren slog covid 19 till med dunder och brak. Både jag och Mojen åkte dit och även svärsonen eftersom de precis var hos oss då för att skjutsa H till Luleå för plugg i 5 år. Ja det blev ju kanske inte så kul som man tänkte sig då..

Vi byggde ut altan på friggen för att kunna ha lite mer plats och glasa in så småningom. Blev bra så hoppas ju att snön inte ska ta med sig taket i vinter. Borde inte det men man vet aldrig. Hösten kom och barnen och jag var i stugan själva en helg för att förbereda inför attefallshuset de ska bygga. Mysigt att umgås en helg tillsammans❤️

Ja lite besök på Dalhalla blev det med.. efter väntan i två år.

Nått annat kom också med överraskande beslut. Fk godkände äntligen min sjukersättning på heltid !! Nu slipper jag fajtas med det. Oerhört tacksam nu, men hade väl varit bra att ha jobbet kvar ändå tills beslutet kom men… ja gjort är gjort och borde sjukskrivit mig också men ja sent att ångra det man inte gör nu… 

Ytterligare förkylning med hosta och snuva drabbade oss nu i igen 🥴 så får försöka ta det lite lugnt med oss så vi återfår lite kraft igen. Vi har nog tappat lite i sommar och höst av vår motståndskraft. Jag hoppas ju att orka lite mer nu när jag kan vila lite mer än förr. Har huvudvärk emellanåt och ont men är inte sämre iaf vilket jag är otroligt tacksam för. 

Iof så är nog infektionerna ett tecken på att jag har haft det stressigt invärtes och bör sakta ner mig och försöka hitta en bra nivå i tankarna som stressar. Jag övar på avslappning och vila..lagom. Pyssla lagom och ta små steg för att orka med. Livet som pensionär börjar ta sin form och ser fram emot en fin jul med familjen. 

Nu ska jag vila och återhämta mig för en ny match med på spåret i kväll.. Tjingeling 

söndag 19 juni 2022

Ensam

Plötsligt så slår det mig hur ensam jag är utan Mojen. Ja katterna håller mig aktiv för sova det ska jag inte tycker dom. De som nu ligger utspridda och sover gott då de fått upp mig till slut..kl är kvart över 7…söndag och nu har jag varit hemma en vecka själv snart.

Ensamheten består i att jag kan ju inte bara ringa eller att någon ringer och undrar om vi ska ses eller fika. Kanske är det så att jag själv sett till att jag inte har något umgänge pga min sjukdom. De vänner jag har bor norröver och dit kan man ju inte skutta över på en fika så snabbt. 

Kanske har jag inte ens ansträngt mig för att umgås med någon annan heller.. en relation kräver samspel med varandra så ja jag blir ensam hemma istället..

Men insikten är lite ledsam och saknaden av barnen och barnbarnen är slående. 

Många är ensamma i Sverige… just nu kände jag mig som en av dom. 

Nåväl jag sysselsätter mig med saker men det är en annan del i det hela…

I morgon är det en ny dag …. Tjingeling